Ukraina anklagar USA för att begränsa Starlink

Under natten till onsdagen begränsades Elon Musks satellittjänst Starlink – den internetförbindelse som sedan krigets början varit en livlina för Ukrainas militär. Samtidigt uteblev de amerikanska underrättelsevarningar om en kommande robotattack mot Kiev som annars brukar delges ukrainska myndigheter. Händelsen har väckt frågor om Ukrainas sårbarhet och beroendet av en enda privat aktör.

Starlink har sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes i februari 2022 varit avgörande för Ukrainas kommunikationsinfrastruktur. När ryska styrkor tidigt slog ut stora delar av landets mobil- och internetnät blev satellitinternet från SpaceX, Musks rymdföretag, snabbt den enda fungerande lösningen på många håll. Tjänsten används inte bara för militär ledning och styrning utan också för drönaroperationer, artilleriledning och civil samhällsservice i frontlinjen.

Att tjänsten nu begränsats – även om omfattningen ännu är oklar – har därför potential att få långtgående konsekvenser för det ukrainska försvaret. Exakt vad som menas med att tjänsten begränsades framgår inte av de uppgifter som hittills kommit fram, men redan det faktum att avbrottet skedde nattetid, samtidigt som ukrainska luftförsvarssystem stod inför ett av krigets mest intensiva anfall, gör händelsen anmärkningsvärd.

Lika anmärkningsvärt är att de amerikanska varningar som normalt föregår ryska robotattacker mot ukrainska städer denna gång uteblev. Under stora delar av kriget har USA delat med sig av underrättelseinformation till Ukraina i nära realtid. Det har bland annat gjort det möjligt för Ukraina att flytta luftvärnssystem och skydda kritisk infrastruktur inför stora anfall. När varningarna nu uteblir, samtidigt som Starlink-tjänsten störs, pekar många observatörer på en möjlig samordning – eller åtminstone på en förändrad hållning från Washingtons sida.

Hans Liwång, forskare vid Försvarshögskolan i Stockholm, konstaterar att händelsen belyser en grundläggande sårbarhet.

– Starlink har en unik marknadsposition, säger han.

Liwångs analys går längre än den omedelbara händelsen. Han pekar på att kriget i Ukraina på många sätt blivit ett testlaboratorium för modern krigföring, där rymdbaserad kommunikation spelar en allt större roll. Att en enda kommersiell aktör – och i förlängningen en enda person, Elon Musk – har kontroll över sådan kritisk infrastruktur är en utmaning som få länder hittills tagit på allvar.

Musk har tidigare väckt uppmärksamhet genom att själv avgöra när Starlink ska vara tillgängligt i olika sammanhang. Under 2022 uppgav han bland annat att han vägrat att aktivera tjänsten utanför Krimhalvön, av rädsla för att den skulle kunna användas för att attackera ryska mål. Uttalandena skapade debatt om den faktiska makten över modern krigföring – en debatt som nu fått nytt bränsle.

Ur ett marknadsperspektiv intar Starlink en dominerande ställning inom satellitkommunikation. SpaceX har skickat upp tusentals satelliter i låg omloppsbana och erbjuder en tjänst som i praktiken saknar motsvarighet när det gäller täckning, bandbredd och rörlighet. Konkurrenter som Amazon med sitt Kuiper-projekt och europeiska aktörer som IRIS² är fortfarande i ett tidigt skede och väntas inte kunna erbjuda fullt kommersiella alternativ förrän om flera år.

För Europa har händelsen aktualiserat frågan om strategisk autonomi. Inom EU har man under lång tid diskuterat behovet av egna kommunikationssystem för försvarsändamål, men konkreta beslut har dragit ut på tiden. Samtidigt visar utvecklingen i Ukraina att tillgången till robust satellitkommunikation inte längre är en lyxfråga utan en förutsättning för att kunna föra krig i dagens digitala miljö.

Det återstår att se hur situationen utvecklas. Ukrainska myndigheter har ännu inte officiellt kommenterat uppgifterna om begränsningen, och SpaceX har inte svarat på frågor från media. Men det som skedde under natten till onsdagen kan mycket väl bli en vattendelare i synen på beroendet av privat infrastruktur i krigstid – och på vad som händer när det beroendet sätts på prov.