Hamilton Steiner: Ukraina har offrat för mycket för att lyssna på Trump

Under natten till måndagen utsattes Kiev återigen för ryska robotangrepp. Ballistiska robotar slog ner vid tre tillfällen – strax före midnatt, vid tretiden och strax efter sju på morgonen. Attackerna kom utan förvarning från flyglarmet, något som visar hur sårbart Ukrainas luftförsvar blivit efter att USA begränsat underrättelseutbytet och tillgången till satellitsystemet Starlink.

Begränsningarna av Starlink och de slopade underrättelserna till Ukrainas luftvärn har enligt uppgifter kommit efter order från högsta politiska nivå i USA. Under helgen har president Donald Trump fortsatt sin kritik mot Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Trump kräver att Kiev slutar attackera ryska energianläggningar och har gett Ukraina skulden för de stigande världsmarknadspriserna på diesel – trots att USA:s egen konflikt med Iran pekas ut som den dominerande orsaken till prisuppgången.

Ukrainas svar lät inte vänta på sig. Under helgen genomförde ukrainska drönarstyrkor en massiv attack mot oljeterminalen i Sankt Petersburg, ett av de största enskilda anfallen på ryskt territorium sedan krigets början. Terminalen är en central nod för rysk oljeexport, och attacken väntas få återverkningar på de globala energimarknaderna.

”Zelenskyj vill inte avsluta kriget. Han kunde ha gjort en bättre deal för två år sedan”, skrev Trump på Truth Social efter attacken.

Fyra och ett halvt år efter den fullskaliga invasionen i februari 2022 har kriget kostat hundratusentals soldater och över 20 000 civila ukrainare livet. Nästan varje ukrainare har förlorat någon närstående – en son, en dotter, en pappa eller en nära vän.

I Zaporizjzja, en av de städer som drabbas hårdast av de ryska attackerna, fortsätter vardagen under ständigt hot. Susanna, som arbetar på matvarukedjan Silpo, har två gånger fått sin arbetsplats förstörd i ryska drönaranfall. Först i somras, när hennes butik totalförstördes, och i september när även den nya arbetsplatsen träffades. Flera av hennes släktingar är fast i ockuperade områden.

– Det är svårt att finna hopp och jag vet inte vad som kommer att hända. Men vi försöker att inte tänka på framtiden för mycket, allt vi kan göra är att bara fortsätta leva så gott det går, säger hon.

Även 41-årige Dmytro har sett de flesta av sina vänner och anhöriga lämna Zaporizjzja. Före kriget hyrde han ut kajaker till turister vid floden. I dag arbetar han, liksom hundratusentals andra ukrainare, inom försvarsindustrin.

– Det går inte att tänka på ett normalt liv och det är inte så att de ockuperade områdena bara kommer att återlämnas till oss. Känslomässigt är det väldigt svårt, optimismen sjunker, men vi har inget val. Vi måste fortsätta kriga, säger han.

Industrin i krigets skugga

I staden Kryvyj Rih, president Zelenskyjs hemstad, är den tunga industrin avgörande för hela regionens ekonomi. Ryssland har systematiskt riktat attacker mot järn- och stålindustrin i området, vilket stoppat stora delar av verksamheten och gjort många arbetslösa.

Gruvföretaget Sucha Balka, som driver två av Ukrainas största underjordiska järnmalmsgruvor, rapporterar att allt fler anställda ansluter sig till militären. Tiotals av företagets arbetare har dödats vid fronten. Utvecklingen innebär ett dubbelt slag: försvaret förstärks, men gruvnäringen förlorar erfaren personal i en redan kritisk tid.

Kryvyj Rihs järnmalmsgruvor har historiskt utgjort en ryggrad i Ukrainas exportekonomi. Tillsammans med stålverken i regionen har de varit en viktig källa till statliga intäkter och sysselsättning. Ukraina var före kriget en betydande exportör av järnmalm på världsmarknaden, och den minskade produktionen märks nu långt utanför landets gränser.

Kriget har fått tydliga ekonomiska konsekvenser internationellt. Stålpriserna har påverkats av störningar i leveranskedjorna, och de upprepade attackerna mot ukrainsk energiinfrastruktur har skapat oro för ytterligare störningar på den europeiska energimarknaden. Samtidigt har Rysslands försök att slå ut Ukrainas industriella kapacitet gjort landet ännu mer beroende av västerländskt stöd.

Kremls strategi att göra livet outhärdligt för civilbefolkningen har intensifierats i takt med att USA tonat ner sitt engagemang. Men försvarsviljan i Ukraina beskrivs fortfarande som hög. I de frontnära städerna finns ingen stark opinion för att kapitulera på Rysslands villkor. Bland både civila och militärer går samma budskap igen: man fortsätter framåt.

Städer och områden som Ryssland inte lyckas ockupera genom framryckning vid fronten kommer att förbli ukrainska, oavsett hur intensiva bombardemangen är. Flera bedömare konstaterar att om Trump på allvar vill minska förlusterna i kriget, är det ett misstag att försöka få Ukraina att böja sig för Rysslands krav.