Hängsnaran har blivit Ben-Gvirs symbol i jakten på mer makt

För fyra år sedan visste få svenskar vem han var. I dag har namnet Itamar Ben-Gvir blivit symbolen för Israels allt hårdare politik – och för den högerextrema nationalism som vuxit sig allt starkare i landet. Australien, Kanada, Norge, Spanien och Irland är några av de länder som utfärdat sanktioner mot Israels säkerhetsminister.

Ben-Gvir har under sin tid vid makten uppmärksammats för en rad provocerande handlingar. Han har fått gripna aktivister att knäböja, propagerat för dödsstraff genom att bära en pin i form av en hängsnara på kavajen och vid upprepade tillfällen trotsat premiärminister Benjamin Netanyahus uttryckliga vilja genom att promenera runt utanför al-Aqsa-moskén i Jerusalem. Moskén ligger på Tempelberget, en plats som är helig för både judar och muslimer och som ofta beskrivs som den mest känsliga punkten i Israel-Palestina-konflikten.

Reaktionerna har låtit vänta på sig. I augusti kallade Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenegard (M) Ben-Gvirs uttalanden för ”fruktansvärda”, efter att han sagt att Israel borde ”döda 30 eller 40 människor i Gaza varje natt”. Hon är varken den första eller den sista utrikesministern att reagera på den extremminister som ansågs alltför radikal även med israeliska mått för bara några år sedan.

Ben-Gvir fyllde 50 i maj och har varit politiskt aktiv sedan tonåren. Han började sin karriär i rörelsen Kach, som främst var känd för sin antiarabiska rasism. Ur den bildades det högerextrema partiet Kahane Chai, som terrorstämplades och förbjöds i mitten av 1990-talet sedan dess ledare hyllat hebronmassakern. I februari 1994 dödades 29 muslimska bedjare och 125 skadades när bosättaren Baruch Goldstein öppnade eld i en moské i Hebron.

Ben-Gvir växte själv upp i Hebron på den ockuperade Västbanken, en stad som länge varit en av de hetaste konfliktpunkterna mellan israeliska bosättare och palestinier. Han hade länge ett fotografi av Goldstein hängande i sitt vardagsrum och har beskrivit massakermannen som ”en hjälte, en rättfärdig man och en läkare som under sitt liv räddade judar”.

Att en person med den bakgrunden kunde ta sig in i den israeliska regeringen beror i hög grad på Netanyahu. Inför valet 2022 framstod det för de flesta som otänkbart att han skulle samarbeta med Ben-Gvir. Men Netanyahu behövde ytterhögerns stöd för att bilda regering, och Ben-Gvirs parti Otzma Yehudit – ”judisk makt” – ingick i partigruppen ”Religiösa sionister” tillsammans med två andra högerextrema och ultraortodoxa partier. Det gav honom plats i knesset och senare ministerposten.

Sedan dess har Ben-Gvir pressat landet allt längre högerut. Nu har han splittrat partigruppen och går mot fördubblat stöd, på egna ben. Hans popularitet är störst bland unga män. Han kallas ”Tiktok-ministern” och har byggt en stor följarskara på plattformen. Varje gång han kampanjar samlas unga supportrar i tröjor med texten ”RAK BNGVR” – ”bara Ben-Gvir” – för att dansa omkring honom. På klistermärken som hans fans klistrar upp över stora delar av Israel och Palestina står det ”Död åt terrorister”.

Ben-Gvir är jurist och ägnade sig innan politiken åt att försvara misstänkta judiska terrorister. Han har själv åtalats ett 50-tal gånger, bland annat för hatbrott. Han var även advokat åt den judiska organisationen Lehava, som motsätter sig äktenskap mellan judar och araber.

Hans anhängare lockas av den konfrontativa stilen – att han med handling visar att han vill ta tillbaka al-Aqsa-moskén från muslimerna och att han öppet skryter om hur palestinska fångar knappt får mat i fängelserna sedan han kom till makten. På ett valmöte i Tel Aviv räknade han upp fångarna som en av sina ”segrar”. En annan var den lag om dödstraff för palestinier dömda för terroristbrott som han drivit igenom. Han tog också åt sig äran för att terrorattackerna mot israeler blivit färre under hans mandatperiod – utan att nämna Hamas terrorattack den 7 oktober 2023, då omkring 1 200 israeler dödades och över 200 togs som gisslan.

– Jag beundrar att han pressar Netanyahu från den mjuka högerpolitikern han har varit till att ha blivit en stark högerpolitiker. Om det inte vore för Ben-Gvir tror jag inte att vi hade eliminerat Nasrallah, Haniyeh eller någon av de andra terroristerna, säger en supporter till israeliska Haaretz.

Inför nästa regering kräver Ben-Gvir att få bli försvarsminister – ett krav som Netanyahu hittills avvisat. Men det var bara drygt fyra år sedan Netanyahu även avvisade tanken på att över huvud taget samarbeta med mannen som i dag är en av israelisk politiks mäktigaste aktörer.