För tre år sedan varnade CIA:s dåvarande chef William Burns för att Kinas ledare Xi Jinping instruerat Folkets befrielsearmé – Kinas militär – att vara redo för en lyckad invasion av Taiwan 2027. Uttalandet byggde enligt Burns på underrättelseuppgifter. Taiwanfrågan är en av världens mest laddade säkerhetspolitiska konfliktpunkter, och en konflikt där skulle få konsekvenser långt bortom Stillahavsområdet.
Taiwan, formellt Republiken Kina, är en demokratiskt styrd ögrupp med 23,6 miljoner invånare. Ögruppen är dessutom en nyckelproducent av halvledare. Kinas kommunistiska parti betraktar Taiwan som kinesiskt territorium och återföreningen som en fråga om nationell suveränitet. Alla partiledare, från Mao Zedong till Xi Jinping, har lovat att Taiwan ska införlivas i Folkrepubliken Kina. Xi har sagt att det helst sker fredligt, men att våld inte är uteslutet. Han har också sagt att frågan inte bör föras vidare till nästa generation.
Bakgrunden till konflikten går tillbaka till 1949, då de kinesiska nationalisterna förlorade inbördeskriget. Chiang Kai-shek flydde till Taiwan med över 1,5 miljoner fastlandskineser. Fram till 1971 hade Taiwan, under namnet Republiken Kina, Kinas plats i FN. Sedan dess har ögruppen varit diplomatiskt isolerad. Befolkningen är till 98 procent etniskt kinesisk, men en klar majoritet identifierar sig som taiwaneser. Bara omkring 2,5 procent kallar sig kineser.
Xi är 73 år, och tidsfönstret upplevs som kort. Frågan är om Kinas armé verkligen är redo för en invasion 2027. Svaret är både ja och nej. Kina har ett av världens snabbast växande försvar och har i dag fler trupper, stridsfartyg och stridsflygplan än USA, som kan komma till Taiwans försvar vid en invasion. Men storleken säger inte allt. I sin senaste årsrapport skriver den amerikanska underrättelsetjänsten att den kinesiska militären gör ”stadiga men ojämna framsteg” i förmågor som skulle användas vid en invasion och för att avskräcka eller besegra en amerikansk intervention. Slutsatsen i rapporten är att en invasion 2027 inte är sannolik.
Donald Trump har uppgett att Xi lovat att ingen attack sker medan Trump är president. Mot en invasion talar också den turbulens som präglat ledningen för den kinesiska militären under senare år. Flera höga generaler har tvingats bort i Xi Jinpings antikorruptionskampanj. Den centrala militärkommissionen, som normalt har sju ledamöter och som skulle leda ett anfall, består nu bara av Xi och en vice ordförande. En decimerad ledning gör ett storskaligt angrepp mindre troligt, men den gör också det kinesiska beslutsfattandet svårare att förutse.
Ytterligare ett skäl att avvakta är presidentvalet i Taiwan 2028. Peking vägrar samtala med Taiwans president Lai Ching-te, som leder Demokratiska progressiva partiet. Lai har sagt att Taiwan i praktiken redan är oberoende, något som Kina ser som farlig separatism. I stället hoppas Peking på Cheng Li-wun, relativt ny ledare för Kuomintang, det andra stora partiet. Hon har en mer Kina-vänlig hållning och har besökt Peking, där hon åt lunch med Xi Jinping. Efter besöket sade hon till tidningen The Atlantic: ”Allt är möjligt, eftersom vi är en stor familj.”
Cheng Li-wun kommer dock inte att kampanja för att Taiwan ska bli en del av Kina. Det vore politiskt självmord. En överväldigande majoritet av befolkningen är emot en anslutning. Peking hoppas ändå att en Kina-vänlig ledare på sikt kan bana väg för en fredlig återförening.
Parallellt fortsätter Kina att pressa Taiwan med andra medel. Kinesiska militärövningar genomförs regelbundet nära ön. Spioner har avslöjats inom Taiwans försvar, parlament och regeringskretsar. AI-genererad desinformation sprids och medier får betalt av Peking för Kina-vänlig rapportering. Cyberattackerna ökar, särskilt i samband med val. Enligt en ny rapport från Taiwans regering registrerades 185,6 miljoner cyberattacker bara i juli. Rapporten varnar för att Peking förbereder storskaliga operationer inför lokalvalet den 28 november, riktade mot universitet, telekommunikation och försvarsindustri.
Kina kan också använda sin militär för att blockera flyg- och sjötrafik till och från Taiwan. Strategin syftar till att ön till slut kapitulerar utan att ett skott behöver avlossas. Men att Taiwan blir en del av Kina 2027 – vare sig med våld eller fredligt – verkar inte troligt. Trycket mot ön kommer däremot att fortsätta, både diplomatiskt, militärt och digitalt.













14 kommentarer
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Production mix shifting toward Världen might help margins if metals stay firm.
Good point. Watching costs and grades closely.
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
Silver leverage is strong here; beta cuts both ways though.
Silver leverage is strong here; beta cuts both ways though.
Good point. Watching costs and grades closely.
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Silver leverage is strong here; beta cuts both ways though.
Nice to see insider buying—usually a good signal in this space.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.