Henrik Brandão Jönsson: Högernationalisterna föll på eget grepp

Valet i Brasilien har fått ett dramatiskt efterspel efter att misstankar väckts om att Bolsonarofamiljen försökt påverka valutgången genom att ställa in kollektivtrafiken i flera större städer. Inför valdagen ska familjen enligt uppgifter ha samordnat med konservativa borgmästare för att minska möjligheten för mindre bemedlade väljare att ta sig till valurnorna.

I São Paulo, Brasiliens största stad med över tolv miljoner invånare, ställdes 40 procent av busslinjerna in. Även i Salvador, landets femte största stad, saknades bussar under valdagen. Liknande rapporter kom från flera andra miljonstäder med konservativa borgmästare.

Högsta domstolen ingrep dock snabbt. En av domstolens domare förlängde vallokalernas öppettider med två timmar sedan försöket att hindra väljare från att rösta uppmärksammats. Samtidigt inledde vänsteranhängare en av de snabbaste mobiliseringskampanjerna i landets historia – över 8 000 bilister ställde sina bilar till förfogande för att skjutsa väljare till vallokalerna.

Flávio Bolsonaro, äldste son till expresidenten Jair Bolsonaro, har reagerat med ilska. Han kallade domstolsbeslutet för ett ”fult jävla trick” och har meddelat att han inte tänker acceptera valresultatet. Han kräver att valet ogiltigförklaras.

Det är inte första gången Bolsonarofamiljen anklagas för att försöka manipulera ett val. När Jair Bolsonaro sökte omval 2022 beordrades den federala trafikpolisen att genomföra ett stort antal vägkontroller i nordöstra Brasilien, där Lula da Silva har sitt starkaste väljarfäste. Många väljare hann då inte ta sig till vallokalerna innan de stängde. Bolsonaro förlorade valet och chefen för trafikpolisen dömdes senare till 24 års fängelse för att ha försökt påverka valutgången.

Lula da Silva, som fyller 81 år, har därmed valts till Brasiliens president för fjärde gången – en bedrift utan motstycke för en demokratisk vänsterledare. Segern stärker den vänstervåg som vuxit sig allt starkare i Latinamerika de senaste åren, med regeringar i bland annat Chile, Colombia och Mexiko.

Valresultatet har också tydliga internationella implikationer, inte minst för handeln med kritiska mineraler. USA:s president Donald Trump har länge visat intresse för Brasiliens naturtillgångar, däribland sällsynta jordartsmetaller. Dessa metaller är avgörande för tillverkningen av elektronik, elbilar, vindkraftverk och försvarsmateriel, och Brasilien hyser några av världens största fyndigheter. Efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller har skjutit i höjden i takt med den globala omställningen till förnybar energi och elektrifierad transport, vilket gör landet till en allt viktigare aktör i den internationella mineralhandeln. I en tid då USA och Kina konkurrerar om strategiska resurser har Brasilien därmed en nyckelroll.

Även Amazonas regnskog är av central betydelse, både för klimatpolitiken och som källa till biologisk mångfald och naturresurser. Lula har signalerat en helt annan linje än Bolsonaro i både miljö- och utrikespolitik och sade under FN:s generalförsamling i september att ”Brasilien ryms inte i någons bakgård” – ett tydligt besked till Washington.

Tillsammans med Mexiko, Latinamerikas näst största ekonomi, väntas Brasilien nu inta en mer självständig hållning gentemot USA. Båda länderna har visat att de avser att föra en egen utrikespolitisk linje, vilket kan få konsekvenser för allt från handelsavtal till klimatförhandlingar och utvinningen av naturresurser i regionen.

En avgörande faktor bakom Lulas seger var en ovanligt effektiv mobilisering på sociala medier. Inför första valomgången, som Lula förlorade, riktades skarp kritik mot kampanjen för att den inte förstått att slaget om väljarna i dag utkämpas i mobilen snarare än på gatan. Läxan lärdes snabbt – Lula, som inte bär någon egen mobiltelefon, började spela in spontana videor från sitt kontor och nådde därmed nya grupper av unga väljare.

Jair Bolsonaro, som dömts till 27 års fängelse för sin roll i försöken att störta Lula efter valet 2022, avtjänar för närvarande straffet i husarrest. Förhoppningen inom familjen var att Flávio skulle vinna presidentposten och benåda fadern – en plan som nu gått i stöpet. De borgmästare som misstänks ha bidragit till att ställa in kollektivtrafiken på valdagen riskerar nu rättsliga efterspel, och frågan om valets legitimitet lär fortsätta att prägla den politiska debatten i Brasilien.