Ingmar Nevéus: Nu slipper Zelenskyj dölja sitt förakt för Trump

President Donald Trump har pausat de nya Rysslandssanktioner som skulle ha trätt i kraft i dag, söndag. Beslutet – som utrikesminister Marco Rubio beskriver som en 60 dagar lång paus – kommer bara dagar efter att USA kommit överens om att köpa diesel från Ryssland. Det väcker nu hård kritik från både republikaner i kongressen och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Bakgrunden är den så kallade Lindsey Graham-lagen, som Trump undertecknade den 18 september. Lagen är uppkallad efter den republikanske senatorn Lindsey Graham, som avled i somras och som var en av Trumps trognaste allierade i kongressen. Den fick ovanligt starkt stöd i båda kamrarna – i senaten röstade 86 ledamöter för och bara 11 emot. Många såg lagen som ett undantag från den Kremlvänliga linje som Trump har drivit sedan han återvände till Vita huset i januari 2025.

Lagen var konstruerad för att slå hårt mot Rysslands ekonomi och krigsmaskin. Den innebar tullar på 500 procent på rysk export till USA och gav presidenten verktyg att införa sanktioner mot länder som köper olja och gas från Ryssland. För Ryssland, vars statsbudget i hög grad är beroende av energiintäkter, skulle lagen ha fått betydande effekter. EU har redan infört omfattande sanktioner mot rysk olja och diesel, och ett amerikanskt deltagande i den linjen hade ytterligare begränsat Rysslands tillgång till västerländska marknader.

Men sent i fredags kväll utnyttjade Trump ett kryphål i lagen som få uppmärksammade när den drevs igenom. Den ger presidenten rätt att slopa sanktionerna helt om han anser att de inte ligger i nationens intresse. Rubio har förklarat att det rör sig om en paus på 60 dagar, och Trump säger att beslutet inte är slutgiltigt. I nuläget innebär det att de hårda tullarna och sanktionsmöjligheterna inte aktiveras.

Beskedet kom bara några dagar efter att USA enats med Ryssland om att köpa diesel. Avtalet har redan fått skarp kritik från EU-ledare, som kallat det en gåva till Putin. Ryssland är en av världens största exportörer av diesel och andra oljeprodukter, och en uppmjukning av de amerikanska sanktionerna kan få konsekvenser för de globala energiflödena. En ökad rysk närvaro på den amerikanska marknaden skulle kunna pressa priserna, men samtidigt ge Moskva efterlängtade intäkter till krigskassan.

I Moskva beskrivs Trumps beslut som viktigt och historiskt. I Washington är reaktionen den motsatta. Flera republikaner i kongressen är närmast chockade. Senator John Cornyn kräver att kongressen utreder Trumps stöd och bistånd till Putin. Hans kollega Thom Tillis säger att presidenten kapitulerar inför en diktator som slaktar civila varje dag.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har också skärpt tonen markant. I ett och ett halvt år har han ansträngt sig för att framstå som balanserad i sin hållning till Trump, men nu är han öppet kritisk. I en intervju med Financial Times säger han: ”Putin är ondska. Hur kan Trump vara vän med honom? Han väljer det om och om igen.”

Zelenskyj tar en risk med den öppna kritiken. USA hjälper fortfarande Ukraina på tre centrala sätt: genom underrättelseinformation, Starlink-satellitsystemet och rätten för Kiev att köpa amerikanska missiler. Trump har under de senaste dagarna sagt att Zelenskyj ”inte är en bra kille för oss att ha att göra med” och att han ”inte är ett fan”. Det är inte långsökt att tolka det som att han kan vara beredd att också dra in den återstående hjälpen.

För Ukrainakrigets fortsatta förlopp kan beslutet få stora konsekvenser. Ryssland har de senaste veckorna intensifierat sina luftangrepp mot ukrainska städer, och landet behöver fortsatt stöd för sitt luftförsvar. Att USA nu pausar sanktioner mot Ryssland – samtidigt som landet köper rysk diesel – skickar en signal som både Moskva och Kiev har noterat, om än med helt olika reaktioner.