Kommer Trump peta Hegseth om Demokraterna vinner valet?

USA:s försvarsminister Pete Hegseth kan få en turbulent tid efter mellanårsvalet i november. Enligt uppgifter i Washington Post riskerar han att bli föremål för utredningar – och i värsta fall riksrätt – om Demokraterna tar majoritet i kongressen. Den bedömningen delas av svenska USA-experter som pekar på att Hegseth är en av de mest ifrågasatta ministrarna i Trumps administration.

Hegseth, som tidigare var programledare på Fox News och officer i nationalgardet, utsågs till försvarsminister i början av året. Redan under utnämningsprocessen möttes han av hård kritik, inte minst på grund av uttalanden om kvinnor i stridande befattningar och ifrågasättande av militära traditioner. Hans brist på erfarenhet av ledande försvarspolitiska roller har också lyfts fram som ett problem i en tid av globala säkerhetshot.

Enligt Washington Post grundar sig farhågorna på att en demokratisk majoritet i representanthuset skulle ge partiet möjlighet att tillsätta utredningskommittéer med breda befogenheter. Flera av de åtgärder som Hegseth har drivit igenom – däribland omstruktureringar av Pentagon, ifrågasättande av underrättelseverksamhet och hans sätt att hantera personalfrågor – kan komma att granskas i detalj. Juridiska experter som tidningen talat med menar att det finns flera områden där ministern kan ha överskridit sina befogenheter.

– Han är en av de mest kontroversiella av Trumps ministrar, säger Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, i en kommentar.

Blanck påpekar att Hegseths utspel ofta skapar rubriker, men att de också har lett till intern friktion inom försvarsledningen. Flera höga officerare ska ha uttryckt oro över att den politiska styrningen blir alltmer ideologisk och att professionella bedömningar åsidosätts.

Mellanårsvalet i USA brukar ses som en folkomröstning om den sittande presidenten, och utgången får ofta stora konsekvenser för möjligheterna att driva politik. Om Demokraterna vinner kontrollen över representanthuset, vilket många opinionsmätningar antyder, skulle de kunna inleda en rad utredningar mot administrationen. Historiskt sett har sådana utredningar sällan lett till faktiska åtal, men de kan binda upp betydande resurser och skapa politiska svårigheter.

För Hegseth personligen vore en riksrätt den allvarligaste scenariot. En sådan process skulle kräva en majoritet i representanthuset för att väcka åtal, och sedan en två tredjedels majoritet i senaten för att fälla. Med nuvarande sammansättning i senaten anses det osannolikt att han skulle fällas, men själva processen skulle kunna paralysera försvarsdepartementet under lång tid.

Experter pekar också på att en utdragen konflikt kring försvarsministern skulle kunna få internationella effekter. USA:s allierade bevakar noga den politiska utvecklingen i Washington, och ett svagare försvarsledarskap kan sända signaler om minskad förutsägbarhet i säkerhetsfrågor. Detta kommer i ett läge där Natoländerna samtidigt diskuterar ökade försvarsanslag och hur man ska hantera hotet från Ryssland.

Inom USA har Hegseth försökt framstå som en förkämpe för en hårdare försvarspolitik. Han har bland annat förespråkat ökade satsningar på gränsskydd och teknikutveckling, men hans stil har uppfattats som provokativ. Flera tidigare försvarsministrar, både från republikanska och demokratiska administrationer, har offentligt kritiserat hans uttalanden som “farliga” och “oansvariga”.

Samtidigt har han starkt stöd från konservativa grupper och delar av Republikanernas väljarbas. De ser honom som en symbol för en nödvändig upprensning i ett försvarsetablissemang som de menar är alltför byråkratiskt och politiskt korrekt. Denna polarisering innebär att en eventuell kamp mot utredningar och riksrätt skulle bli en stridsfråga som engagerar hela det politiska landskapet.

Frågan är hur långt Demokraterna skulle vara beredda att gå. Enligt politiska bedömare skulle de vara försiktiga med att inleda en riksrättsprocess mot en minister om det inte finns mycket tydliga bevis på lagbrott. Risken att processen uppfattas som ren hämndpolitik kan slå tillbaka på partiet. Däremot är det sannolikt med en rad utfrågningar och krav på att handlingar lämnas ut – något som kan avslöja känslig information och skapa fortsatta rubriker.

Dag Blanck understryker att utgången av valet är avgörande, men att Hegseths framtid även hänger på hans eget agerande. “Om han fortsätter att skapa splittring och bryta mot etablerade normer, ökar trycket från både politiker och militärledningen. Det kan i slutändan bli svårt för honom att sitta kvar, oavsett valresultatet.”

Med bara några månader kvar till mellanårsvalet är det därför en oviss tid för Pentagon. Försvarsministerns öde kan komma att bli en av de hetaste politiska frågorna under hösten – och en mätare på hur långt den politiska polariseringen i USA har sträckt sig.