Zelenskyj – från hyllad hjälte till sliten krigspresident

Volodymyr Zelenskyj har allt svårare att hålla den diplomatiska tonen. ”Vadå dödläge – det kallas ovilja”, sade han på en pressträff i början av oktober, med adress till USA. Uttalandet kom efter två dygn av intensiva ryska attacker som dödade 78 människor och skadade 215. Det var ett sällsynt skarpt utbrott från en president som annars noggrant väger sina ord.

Men resan från komiker till krigspresident har förändrat honom. När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen den 24 februari 2022 var han 44 år och hade lett landet i två år och nio månader. I sitt första tal som krigspresident tackade han omvärlden för stödet, men avböjde erbjudanden om hjälp att lämna landet. ”Jag behöver ammunition, inte skjuts”, sade han. Orden blev en symbol för Ukrainas motstånd.

Få hade då förutsett hans roll. I början av 2022 hade bara 37 procent av ukrainarna förtroende för honom. Kriget ändrade bilden. Hans dagliga tal och förmåga att ena nationen bidrog till att de ryska styrkorna drevs tillbaka från Kievs förstäder redan efter några veckor. I slutet av 2022 återtog Ukraina stora delar av den ockuperade marken. ”Detta år blir segerns år”, sade Zelenskyj på ettårsdagen. Det var en förhastad slutsats.

Zelenskyj byggde tidigt upp nära relationer med europeiska ledare. Finlands president Alexander Stubb, Sveriges statsminister Ulf Kristersson och förre Nato-chefen Jens Stoltenberg har alla blivit viktiga samtalspartner. Kristersson, som besökt Kiev flera gånger, säger att Zelenskyj litar på Sveriges vilja att stödja Ukraina. Under ett dygn på Harpsund i augusti 2023, där samtalen bland annat rörde svenska vapensystem, fick presidenten en sällsynt paus. ”Kontrasten mellan krigets Kiev och den sörmländska landsbygden blev nästan för mycket. Han satt på gräsmattan och kelade med katterna”, berättar Kristersson. Han beskriver Zelenskyj som rakt på sak: ”Pang på rödbetan.”

Relationen till USA har varit mer komplicerad. Joe Bidens administration stöttade Ukraina i ord men var försiktig i handling. Länge var det otänkbart att ukrainska styrkor skulle använda amerikanska vapen på ryskt territorium. Med Donald Trump blev mönstret ännu svårare. Redan 2019, under Trumps första mandatperiod, försökte han pressa den nyvalde Zelenskyj att utreda Joe Bidens son Hunter. Den gången duckade Zelenskyj.

I februari 2025 urartade ett möte i Vita huset inför rullande tv-kameror. Trump och vicepresident JD Vance anklagade Zelenskyj för otacksamhet och dåligt omdöme. Mötet blev en vändpunkt. Sedan dess har USA:s direkta militära stöd upphört; de vapen som når Ukraina från USA köps och skänks av EU. I september 2026 kom medlarna Steve Witkoff och Jared Kushner till Kiev, men utan genombrott. Kort därefter tecknade Trump ett avtal med Putin om att köpa rysk diesel – bakom ryggen på den ukrainska delegationen. För Kiev var det ytterligare ett bevis på att Washington inte längre går att lita på.

Zelenskyj har börjat uttrycka sin frustration öppet. Vid Världsekonomiskt forum i Davos 2026 gick han hårt åt Europa. ”Oändliga interna diskussioner och outtalade saker hindrar Europa från att enas”, sade han. Europa, menade han, förblir ”ett vackert men splittrat kalejdoskop” i stället för en global makt. Han jämförde också fredssamtalen med filmen ”Måndag hela veckan”. Kritiken uppfattas av en del som okänslig.

Hemma i Ukraina växer oron. En korruptionsskandal har inletts kring flera av presidentens närmaste. När han i juli 2026 sparkade en populär försvarsminister utan närmare förklaring bröt protester ut. En affärsman med insyn i ukrainska toppskikt säger att Zelenskyj bytt ut alla sina närmaste medarbetare sedan invasionen, ofta flera gånger. ”Det oroar mig. Hans team borde rimligen ha blivit tajtare”, säger han.

Vid fyraårsdagen av invasionen i februari 2026 samlades världsledare i Kiev. På en presskonferens fick Zelenskyj frågan hur kriget påverkat honom. ”Jag har blivit en person utan vänner. Jag har allierade, men inte tid för vänskap”, svarade han. När kung Carl XVI Gustaf två månader senare blev första monark att besöka Ukraina sedan invasionen möttes de i Lviv i västra Ukraina. Kungen sade sig vara djupt imponerad av presidentens ledarskap.

Men stödet hemma avtar. I september 2026 uppgav bara 25 procent att de vill se Zelenskyj som president även efter kriget. Samtidigt vill endast 11 procent hålla val i krigstid. Affärsmannen hoppas att presidenten förstår att hans tid kan vara ute. ”Han har möjlighet att gå till historien som en hjälte, men det fönstret är inte öppet för alltid”, säger han.

Zelenskyj, född 1978 i Kryvyj Rih i nuvarande sydöstra Ukraina, är utbildad jurist men gjorde karriär som skådespelare. I tv-serien ”Folkets tjänare” spelade han en lärare som oväntat väljs till president. Serien gav honom språngbrädan till verklig politik, och 2019 vann han presidentvalet efter en rekordkort kampanj. Sju år senare är verkligheten en helt annan än rollfigurens: krig, utmattning och en allt smalare politisk väg framåt.