Slöjförbud i skolan väcker protester i Azerbajdzjan

En ny regel om skoluniform i Azerbajdzjan har utlöst protester, gripanden och diplomatiska spänningar. Även om regeltexten inte uttryckligen nämner slöja har den i praktiken blivit ett förbud mot hijab i offentliga skolor. Flera elever och lärare uppges ha stoppats vid skolportarna under de senaste dagarna.

Regeringen motiverar de nya reglerna med att undervisningen ska vara sekulär och att religion och stat ska hållas åtskilda. Men kritiker menar att beslutet strider mot den religionsfrihet som infördes när Azerbajdzjan blev självständigt efter Sovjetunionens fall. Under sovjettiden var religionsutövning i praktiken förbjuden, och frågan väcker därför starka känslor i ett land där över 90 procent av befolkningen är muslimer.

De nya bestämmelserna slår fast att elever inte får bära kläder som avviker från den officiella skoluniformen eller som inte är förenliga med den sekulära karaktären på statlig undervisning. I praktiken har det tolkats som ett förbud mot hijab i skolan. Enligt uppgifter från Al Jazeera har 37 personer gripits, anklagade för att ha stört den allmänna ordningen efter att de brutit mot reglerna.

Konsekvenserna har blivit påtagliga. En del lärare har valt att flytta undervisningen utomhus för att kringgå reglerna, och på sociala medier sprids videor där elever konfronterar skolpersonal. I en av videorna syns en tonårig flicka med blå slöja som stoppas vid ingången till sin skola. Hon frågar varför hon ska tvingas ge avkall på sin religion, medan en grupp flickor med hijab applåderar bakom henne.

Händelserna har också väckt reaktioner utomlands, inte minst i Turkiet, som är Azerbajdzjans närmaste allierade. Recep Tayyip Erdogans rådgivare Oktay Saral skrev på X att beslutet är ”oacceptabelt” och att en slöja inte är ett hinder utan ett krav för religiös tro. Uttalandet understryker hur känslig frågan är i relationen mellan de två länderna, där banden bygger på både språk, kultur och strategiska intressen.

Den azerbajdzjanska regeringen försvarar sig med att reglerna grundar sig på jämlikhet, sekularism och rättsstatens principer. Regeringspartiet YAP avvisar anklagelser om religiös diskriminering och menar att kritiken bygger på en missuppfattning. Zahid Oruj, ordförande för parlamentets utskott för mänskliga rättigheter, har sagt att det inte handlar om ett förbud mot hijab utanför skolan. Han framhåller att alla elever ska ha samma uniform i utbildningsmiljön och att många troende muslimer inte bär slöja. Enligt honom innebär regler för skoluniformen inte att staten är fientligt inställd till religion.

Frågan går dock djupare än en diskussion om kläder. Azerbajdzjan är ett av få länder med muslimsk majoritet som har en starkt sekulär statsmodell. Efter självständigheten 1991 ökade det religiösa utövandet, och hijab blev vanligare bland unga kvinnor. Samtidigt har regeringen under de senaste åren infört allt fler restriktioner mot religiösa uttryck i offentliga rum, ofta med hänvisning till säkerhet eller statens sekulära karaktär. Kritiker ser det som ett sätt att begränsa det civila samhället och oppositionella röster under en alltmer auktoritär utveckling.

Internationella människorättsorganisationer har tidigare kritiserat Azerbajdzjan för bristande respekt för yttrandefrihet och politiska rättigheter. Det nya slöjförbudet i skolan har därför blivit ännu ett exempel på den spricka som finns mellan regeringens retorik och det faktiska utrymmet för religiösa och medborgerliga rättigheter.

Liknande frågor har dykt upp i flera post-sovjetiska stater, där frågan om slöja och skoluniform blivit en symbol för större motsättningar mellan stat, religion och identitet. I Azerbajdzjan har frågan dessutom en tydlig könspolitisk dimension, eftersom det framför allt är flickor och kvinnor som drabbas.

Trots protesterna visar regeringen inga tecken på att backa. Tvärtom framställs de nya reglerna som nödvändiga för att skydda skolan från religiösa påtryckningar. Men för många azerbajdzjaner handlar det om något annat: rätten att utöva sin tro utan att staten lägger sig i. Den närmaste tiden lär visa om protesterna kan växa sig till en bredare politisk rörelse, eller om regeringen lyckas upprätthålla sin linje.