Anklagelser och protester när knesset öppnade

Två veckor efter valet i Israel har ännu ingen ny regering kunnat bildas. När parlamentet knesset samlades för första gången efter omröstningen stod det klart att de politiska blocken inte visar några tecken på samarbete. Trots att högerblocket under Benjamin Netanyahu fick en majoritet av mandaten har vägen till en fungerande koalition visat sig vara betydligt mer komplicerad än väntat.

Valet, som hölls i början av november, gav Netanyahu och hans allierade en klar framgång. Med stöd av ultraortodoxa partier och den yttersta högern säkrades en majoritet på 64 av knessets 120 platser. Ändå har förhandlingarna dragit ut på tiden. Redan när parlamentet öppnade stod de olika sidorna långt ifrån varandra, och några konstruktiva signaler gavs inte från vare sig regeringssidan eller oppositionen.

Presidenten Isaac Herzog överlämnade formellt uppdraget att bilda regering till Netanyahu, som därmed inledde en process som i Israel ofta innebär intensiva och utdragna samtal mellan partiledare. Under de första två veckorna har flera frågor visat sig vara svårlösta. De ultraortodoxa partierna kräver bland annat förändringar i lagstiftningen kring religiösa studier och värnplikt, medan de mer radikala högerpartierna bland annat vill utöka bosättningarna på Västbanken.

Samtidigt har motsättningarna inom själva blocket blivit allt tydligare. Netanyahu har historiskt föredragit en smal och hanterbar koalition, men det nya politiska landskapet pressar honom att ge stora eftergifter till partier som tidigare betraktades som extrema. Detta har skapat spänningar även med moderata krafter inom Likud, som oroar sig för regeringens internationella anseende och dess relationer till omvärlden.

Oppositionen, som leds av den tidigare premiärministern Yair Lapid, har ännu inte presenterat något trovärdigt alternativ. Efter valet står den vänsterliberala mitten utan tydlig väg till makten, och försöken att ena de splittrade oppositionspartierna har hittills varit resultatlösa. Det politiska klimatet präglas av djup misstro, och respektive läger anklagar varandra för att sätta egenintressen framför nationens bästa.

Den utdragna processen får konsekvenser långt utanför regeringskanslierna. Politisk osäkerhet är sällan populär på finansmarknaderna, och analytiker varnar för att ett långvarigt dödläge kan fördröja viktiga ekonomiska reformer. Israel har under flera år haft en stark ekonomi med hög teknologisk tillväxt, men en instabil regeringsbildning riskerar att skapa tveksamhet hos internationella investerare. Även landets kreditvärdighet kan påverkas om osäkerheten blir utdragen, enligt flera bedömare.

Det är heller inte första gången som Israel hamnar i denna typ av politiska kriser. De senaste fyra åren har landet genomfört fem val, och inget av dem har inletts med en smidig regeringsbildning. Upprepade nyval har urholkat förtroendet för de politiska institutionerna och lett till en utdragen förlamning i flera viktiga frågor, inte minst gällande rättsväsendet och den höga levnadskostnaden.

Den här gången finns dock en viktig skillnad: högerblocket har en tydlig matematisk majoritet. Frågan är om partierna kan enas om ett gemensamt regeringsprogram. Ju längre tiden går, desto större blir risken att interna stridigheter underminerar hela projektet. Netanyahu har erfarenhet av att lotsa svåra koalitioner, men han möter nu krav från partier som vill driva en långt mer aggressiv agenda, något som även kan leda till konflikter med Israel nära allierade, däribland USA.

Regionen i stort följer också processen noga. Ett politiskt stabilt Israel anses viktigt för hela Mellanösterns säkerhetspolitiska balans. Frågor som relationen till palestinierna, normaliseringen med arabiska stater och hanteringen av Iranfrågan riskerar att hamna i vänteläge så länge landet saknar en fungerande regering. Samtidigt innebär det politiska läget ett tillfälle för regionala aktörer att anpassa sig till ett Israel som kan få en betydligt mer högerorienterad ledning än på många år.

Med knesset nu öppnat har den formella mandatperioden börjat, men det återstår fortfarande tid innan en regering kan tillträda. Enligt israelisk lag har den som fått presidentens uppdrag upp till sex veckor på sig att bilda en koalition. Misslyckas detta, kan presidenten överlämna uppdraget till någon annan, eller så skickas landet till ytterligare nyval.

För närvarande tyder det mesta på att Netanyahu till slut kommer att lyckas, men priset för att hålla ihop blocket kan bli högt. Förhandlingarna väntas pågå i flera veckor, och frågan om hur mycket makt de mindre partierna ska få är fortfarande helt öppen. Det enda som är säkert är att Israels politiska system återigen står inför ett svårt och utdraget pussel där inget parti är villigt att ge sig utan hårda strider.