Sveriges största försvarsavtal på årtionden klart

Det säkerhetspolitiska läget i Europa och över Östersjön är det allvarligaste på decennier. Den kalla vinden till trots präglades stämningen i Gamla stan av högtidlighet när Frankrikes president Emmanuel Macron och Sveriges statsminister Ulf Kristersson möttes för en ceremoni med fokus på fördjupat försvarssamarbete.

– Jag är fast besluten att fortsätta utveckla denna tillitsfulla relation och detta samarbete, i synnerhet på försvarsområdet, sade Macron vid en pressträff ombord på den franska fregatten Amiral Ronarch, för tillfället förtöjd vid Skeppsbron i Stockholm.

Han underströk att det handlar om europeisk suveränitet och om att bevara demokratierna i Europa.

Omständigheterna kring besöket var långt ifrån vardagliga. Bara några timmar tidigare hade avtalet om Sveriges köp av fyra nya stridsfartyg – i Sverige benämnda Luleåklassen – undertecknats ombord på fregatten. Enligt Kristersson rör det sig om en investering som väsentligt stärker den svenska luftvärnskapaciteten och som samtidigt bidrar till Natos samlade avskräckningsförmåga.

Affären, värd cirka 47 miljarder kronor, är Sveriges största enskilda försvarsinvestering sedan Gripenavtalen på 1980-talet. Den tecknas mellan Försvarets materielverk (FMV) och det franska bolaget Naval Group. Första fartyget ska levereras 2030, därefter ett per år. Skroven byggs i Frankrike, medan utrustning och underhåll hanteras av svensk industri. Bland de svenska leverantörerna märks Saab, som står för sjömålsrobot och radar, samt BAE Systems Bofors som levererar kanoner och artillerisystem.

Med fregatternas skydd ska sjövägarna i Östersjön kunna hållas öppna även i krigstid, för både civila och militära transporter. Fartygen är utrustade med det franska systemet Aster 30, som skyddar mot attacker med ballistiska robotar. Systemet beskrivs som ett helhjärtat europeiskt alternativ till det amerikanska Patriot. Hur många luftvärnsmissiler som ingår i köpet vill FMV:s generaldirektör Mikael Granholm, som var en av undertecknarna under måndagen, dock inte uppge.

Kriget i Ukraina har tydligt visat att billiga drönare kan slå ut eller göra mycket dyra system obrukbara, både till havs och i luften. Kritiker i Sverige har lyft fram att de nya stridsfartygen kan bli tacksamma mål för just drönarattacker. FMV och regeringen pekar emellertid på att fartygen är försedda med drönarskydd och att en fregatt aldrig opererar ensam, utan skyddas av andra fartyg i en större enhet.

– Men visst: det pågår en ständig utveckling där ett drag möts av motdrag. Vi står aldrig stilla, säger Mikael Granholm.

Även de svenska korvetterna förses nu med liknande luftvärnssystem.

Utöver fregattköpet signerades under måndagen ett omfattande ramavtal mellan Sverige och Frankrike om fördjupat samarbete inom en rad försvarsområden, däribland luft- och rymdoperationer, cyberförsvar och markstridskrafter. Avtalet undertecknades av ländernas försvarsministrar Catherine Vautrin och Pål Jonson. Flera arbetsgrupper har tillsatts för att utveckla samarbetet inom ett tiotal områden.

Inom ramen för det nya avtalet diskuteras nu öppet även hur Sveriges konventionella försvar och Frankrikes kärnvapenarsenal kan stärka varandra och få en avskräckande effekt. Samtalen är i ett tidigt skede, men Kristersson välkomnade den franska öppenheten. Några kärnvapen ska dock inte placeras på svensk mark, enligt statsministern. Däremot kan gemensamma övningar och ökad integration av andra system bli aktuella.

De båda regeringscheferna betonade vikten av ett stärkt europeiskt försvar och lyfte särskilt Östersjöregionens betydelse.

– Detta ökar vår gemensamma säkerhet kring Östersjön, i Norden och i Arktis. Frankrike ökar engagemanget i den här regionen, och det har betydelse för hela Europa, sade Macron och nämnde även samarbetet med Danmark och Finland.

I bakgrunden ligger såväl Rysslands krig i Ukraina som Washingtons allt tuffare ton mot Grönland – båda frågor som påverkar säkerhetsläget i norra Europa på ett direkt sätt.

Även inom stridsflygsutveckling kan Frankrike och Sverige komma att samarbeta, även om Kristersson var mer återhållsam på den punkten. Han konstaterade att både Tyskland och Frankrike visat intresse för Gripen, men att ett samarbete måste utgå från industriell logik.

– Det har som bekant inte alltid fungerat, sade han med hänvisning till det stora stridsflygssamarbetet mellan Tyskland, Frankrike och Spanien som kollapsade tidigare i år.

Macron avslutade eftermiddagen med en audiens på Slottet hos kungen och kronprinsessan, följd av en middag hos statsministern i Sagerska palatset. Besöket markerar en ny fas i det svensk-franska försvarssamarbetet, där nordisk säkerhet och europeisk suveränitet nu står i centrum.