Till sist öppnar ”spökbron” – Kina och Nordkorea stärker banden

Efter tolv år av overksamhet har den omtalade Yalubron mellan Kina och Nordkorea äntligen tagits i bruk. På torsdagen rullade de första lastbilarna, prydda med kinesiska och nordkoreanska flaggor, över den fyrfiliga, tre kilometer långa bron över Yalufloden. Den förbinder den kinesiska gränsstaden Dandong med den nordkoreanska staden Sinuiju och har länge varit en symbol för grannländernas komplicerade relation.

Bron stod klar redan 2014, men på den nordkoreanska sidan saknades både anslutande vägar och tullhus. Den blev snabbt känd som ”spökbron” eftersom den låg öde under lång tid. Förklaringen tros vara att relationen mellan länderna svalnade efter att Kina 2017 ställde sig bakom de skärpta FN-sanktioner som infördes mot Nordkorea med anledning av landets kärnvapenprogram. Kina kritiserade då Nordkorea skarpt, och den tidigare så nära alliansen hamnade i ett kallare läge.

Nu verkar tonen ha ändrats igen. Kinas premiärminister Li Qiang sade i ett videomeddelande att ”ett nytt kapitel har skrivits i Kinas och Nordkoreas relation”. Han uttryckte samtidigt förhoppningar om ökad handel och mer utbyte mellan länderna.

Bandet mellan Kina och Nordkorea är historiskt djupt. Mao Zedong beskrev en gång förhållandet som ”läppar vid tänder” – ett uttryck för hur nära och ömsesidigt beroende de två länderna ansågs vara. Även om relationen har gått upp och ner genom åren har Nordkorea alltid varit starkt beroende av sin mäktiga granne.

För Nordkorea spelar Kina en avgörande roll ekonomiskt. Över 90 procent av Nordkoreas utrikeshandel sker med Kina, och den nya bron bedöms kunna underlätta för varuflöden som under lång tid varit begränsade. För Dandong, den kinesiska staden på andra sidan floden, är bron minst lika viktig.

Före pandemin var gränshandeln med Nordkorea och de kinesiska turistgrupper som reste över floden en viktig inkomstkälla för Dandong. När Nordkorea stängde sina gränser under pandemin upphörde verksamheten i stort sett helt, och många lokala verksamheter förlorade sin försörjning. Den nya bron ses därför som ett efterlängtat tillskott för stadens ekonomi.

Men det är inte bara Kina som konkurrerar om inflytande över Nordkorea. Under de senaste åren har Ryssland stärkt sin position. Nordkorea har sänt vapen och soldater för att stödja Rysslands invasionskrig i Ukraina. I gengäld har landet fått olja, kontanter och militär kunskap. För bara en månad sedan öppnades dessutom den första vägbron mellan Ryssland och Nordkorea över Tumenfloden, ytterligare ett tecken på att banden mellan Moskva och Pyongyang håller på att fördjupas.

Den nya Yalubron är dock betydligt större och har kapacitet för tyngre trafik än bron över Tumenfloden. Ändå väntas ingen omedelbar explosion i handeln. Nordkorea uppges vara medvetet om risken med att bli alltför beroende av Kina och väntas hålla en viss distans, trots den nya infrastrukturen.

Ur ett bredare perspektiv handlar bron om mer än transport. Den ger Kina en strategisk närvaro i ett gränsområde där Ryssland på senare tid vunnit geopolitiskt mark. För Nordkorea öppnar den samtidigt en kanal för import av förnödenheter och export av de råvaror som landet faktiskt kan sälja, däribland mineraler som kol och järnmalm. Internationella sanktioner begränsar dock fortfarande vad som lagligen kan föras ut ur landet, och handeln är hårt kontrollerad.

Att den så kallade spökbron nu börjar användas är därför inte bara en symbolfråga. Det är ett konkret tecken på att Kina åter vill befästa sin ställning som Nordkoreas viktigaste partner – samtidigt som Ryssland försöker vinna mark i samma spel. Bron över Yalufloden kan bli en viktig pjäs i den framtida maktbalansen i regionen.