Zelenskyj: Återupptar bombningarna av rysk olja

Volodymyr Zelenskyj känner sig förrådd av USA. I en intervju med Financial Times riktar den ukrainske presidenten skarp kritik mot Donald Trump och dennes beslut att stoppa underrättelsedelningen med Ukraina och samtidigt försvaga landets satellituppkoppling – två åtgärder som fått direkt påverkan på slagfältet.

Zelenskyj säger att stoppet för ukrainska anfall mot ryska energianläggningar nu är borta. ”Vi är färdiga”, konstaterar han. Han fördömer också Washingtons iver att göra affärer med Moskva och Trumps öppna beundran för Vladimir Putin. ”Han pratar om det högt och tydligt, att han älskar och respekterar sådana människor. För honom är personer som kan vara ledare i 20, 30 och 40 år väldigt starka”, säger Zelenskyj.

Bakgrunden är en allt djupare spricka mellan Washington och Kyiv. Enligt Zelenskyj fick den ukrainska armén ett ultimatum: sluta anfalla ryska energianläggningar, annars stoppas krigsunderrättelserna. Ukraina rättade sig efter kravet, men underrättelserna stoppades ändå. Dessutom sänkte USA hastigheten i Starlink, det satellitbaserade kommunikationssystem som ägs av techmiljardären Elon Musk och som utgör ryggraden i Ukrainas militära ledning och drönaroperationer. Ukrainas uppehåll i anfallen mot ryska oljeanläggningar varade bara i tre dagar.

Relationerna mellan USA och Ukraina beskrivs nu som de sämsta sedan Trumps öppna förödmjukelse av Zelenskyj i Vita huset i februari 2025. Upprinnelsen till den senaste konflikten är i hög grad inrikespolitisk. Trump anklagar Ukraina för att driva upp de amerikanska drivmedelspriserna genom sina bombningar av rysk energiinfrastruktur. I själva verket beror de höga priserna enligt bedömare på Trumps egen politik mot Iran – en politik som lett till att Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för olja, stängts för oljetransporter. Eftersom bensinpriset i USA blivit en av de frågor som tynger Trumps popularitet mest och hotar republikanernas chanser i mellanårsvalet, har han valt att byta kurs.

Den 9 oktober togs sanktionerna mot Ryssland bort och USA meddelade att man skulle börja importera rysk diesel för att pressa priserna. Kritiker invänder att de volymer Ryssland kan avvara är så pass små att de inte kommer att få någon märkbar effekt på den amerikanska marknaden. Ryssland har under kriget tvingats omdirigera stora delar av sin oljeexport till Asien, och landets möjligheter att leverera till USA är begränsade. Beskedet har ändå fått stora politiska ekoeffekter i Europa, där flera länder lovat att fortsätta stödja Ukraina militärt och ekonomiskt.

Tre dagar senare deklarerade Trump att det råder ”energivapenvila” mellan Ukraina och Ryssland – en vapenvila som inget av de stridande länderna gått med på. ”Det är vapenvila för att jag har sagt att det är det”, sade Trump. Utspelet möttes av starka reaktioner, inte minst från europeiska ledare som påpekade att ett reellt eldupphör kräver båda parters samtycke.

Samtidigt bekräftade Ukraina att dataöverföringen i Starlink sänkts över landet, vilket försvårar möjligheten att genomföra anfall mot ryska positioner. Elon Musk hävdar att beslutet inte är hans eget – den amerikanska regeringen, ”och i slutänden presidenten”, styr alla begränsningar av hastighet och användning enligt Musk. Starlink har varit avgörande för Ukrainas försvar sedan krigets början, och systemet har vid flera tillfällen blivit ett maktmedel i händerna på både Musk och den amerikanska staten.

USA har också upphört med att dela underrättelser om ryska anfall med Ukraina. Det innebär att landet inte längre får de tidiga varningar som tidigare räddat liv när ryska robotar avfyrats mot ukrainska städer. Förlusten av den förmågan beskrivs av militära bedömare som ett allvarligt bakslag för Ukrainas luftförsvar.

Trots den påstådda vapenvilan fortsätter Ryssland att attackera ukrainska energianläggningar – och anfallen har intensifierats. Bara den senaste veckan har över 100 människor dödats i ryska bombningar. För Ukraina handlar krisen inte bara om förlorad spaningsteknik, utan också om en förlorad allierad, konstaterar Zelenskyj. Samtidigt skyndar sig Washington att knyta närmare band med Moskva, vilket sänder signaler långt bortom slagfältet i Ukraina – inte minst till Europas östra grannländer som med oro ser hur USA:s säkerhetspolitiska prioriteringar förändras i allt snabbare takt.