Trump hotar medborgarrättsgrupp som bekämpar rasförtrycket

Southern Poverty Law Center (SPLC) har sitt högkvarter i Montgomery, Alabama, i en bunkerliknande byggnad av stål och betong, ett stenkast från delstatsparlamentets vita kupol. Den ideella människorättsorganisationen, grundad 1971, är i den djupa södern så hatad att den lever farligt. Under mer än 50 år har den utsatts för dödshot och attentat. 1983 brandbombades kontoret av Ku Klux Klan, vilket ledde till att organisationen år 2000 byggde ett nytt fästningsliknande huvudkontor. Sedan dess har SPLC undgått våldsdåd från radikala högernationalister, nynazister och KKK.

Nu står organisationen inför ett annat hot: justitiedepartementet. I april väckte federala åklagare åtal mot SPLC. Enligt åtalet ska organisationen ha lurat bidragsgivare när den infiltrerade extremistgrupper genom att betala hemliga uppgiftslämnare. SPLC ska ha påstått att den bekämpade extremism, men i själva verket finansierat extremism. Organisationen försvarar sig med att betalningarna till informanter varit nödvändiga för att stoppa våldsdåd, och ser åtalet som en kampanj från Trump-administrationen för att tysta politiska motståndare och granskare av högerextremism.

Redan innan rättegången har åtalet fått konsekvenser. SPLC är helt beroende av bidragsgivare, och många givare har fryst sina anslag. På sin hemsida skriver organisationen: ”Det väcker frågan om huruvida medborgarrättsorganisationer som bekämpar rasistiskt våld kommer att tillåtas samla in de medel som krävs för att organisera sig och arbeta för att bygga ett jämlikt samhälle.”

Ett förebud kom i september 2025, efter mordet på den radikale högerdebattören Charlie Kirk. Elon Musk skrev på X att SPLC var skyldiga till uppvigling till mord. Dagen därpå meddelade FBI-chefen Kash Patel att han bröt banden mellan FBI och SPLC, som i årtionden hade samarbetat för att bekämpa extremister.

Av säkerhetsskäl sker mötet med SPLC:s chef Dana Vandiver inte i högkvarteret utan i Civil Rights Center på andra sidan gatan. Byggnaden är ett av många minnesmärken över slaveriet och kampen för medborgerliga rättigheter i Montgomery. Staden var en knutpunkt för slavhandeln och sydstaternas första presidentpalats. Här proklamerade guvernör George Wallace ”rasåtskillnad för alltid”, men här vägrade också Rosa Parks att lämna sin plats på bussen, och Martin Luther King ledde 1965 marschen från Selma till Montgomery för de svartas rösträtt.

Vandiver fokuserar i dag på rösträtten, som står i centrum för SPLC drygt 60 år efter att Voting Rights Act antogs. – Den nuvarande administrationen angriper den fria rösträtten på flera sätt, och där koncentrerar vi oss i kampen mot vit övermakt, säger hon.

En av de mest drastiska metoderna är omritning av valdistrikt. Högsta domstolen beslutade i april att Tennessee, Louisiana och Alabama inte längre får gynna afroamerikanska väljare genom anpassade valdistrikt. Valkretsar har därför ritats om och blivit mer konservativa. Enligt Vandiver är det inte säkert att det hjälper republikanerna. – Det kan slå åt två håll. En del kan känna att det är meningslöst att rösta, andra kan aktiveras av ilska över valmanipulationen. Drygt 25 procent av Alabamas väljare är afroamerikaner; röstar många kan det upphäva den önskade effekten. De kan göra om kartor, men inte kontrollera att folk går ut och röstar. Så vårt svar är att knacka dörr.

Desinformation på nätet kan motverka ett högt valdeltagande. Många hämtar i dag information från sociala medier utan faktakontroll. – Vår uppgift är att förse folk med fakta om när, var och hur de kan rösta, säger Vandiver. Via egna sociala medier varnar den för att Trumps folk ska försöka påverka röstningen. Samtidigt kan för mycket tal om valmanipulation skapa oro och dra ner valdeltagandet.

SPLC informerar också om hur fängslade kan få tillbaka rösträtten, vilket har stor betydelse eftersom en stor andel afroamerikanska män har suttit i fängelse.

Även Bryan Stevenson, jurist och grundare av Equal Justice Initiative (EJI) i Montgomery, är engagerad i fängslades rättigheter. Han har länge arbetat mot dödsstraff och fått många felaktigt dödsdömda frikända. Han kopplar dagens bakslag för svartas rättigheter till landets historia av slaveri och vit överhöghet. – Det tillåter vissa krafter i dagens USA att underblåsa en politik av skräck och vrede, och många som inte känner till segregationen faller till föga för det.

Stevenson pekar på att militärbaser återigen namnges efter sydstatsgeneraler och på Högsta domstolens beslut att begränsa svarta människors politiska inflytande genom urholkningen av Voting Rights Act. För att motverka historielösheten har han skapat The Legacy Sites, ett nätverk av minnesmärken och museer i Montgomery kring slaveriet, lynchningarna och segregationen. Det har blivit en framgång med över 50 000 besökare om året.

– De som sitter vid makten tror mer på en auktoritär stat än på demokrati, annars skulle de inte begränsa rösträtten. Men det har motiverat många svarta väljare att aktivera sig, säger Stevenson.

Dana Vandiver anser att det finns skäl att frukta för demokratins framtid i USA. – Det känns som att USA befinner sig på ett snabbspår mot fascismen. Det ser vi genom rösträttsfrågan, attackerna mot medierna och ICE-poliser som kidnappar folk på gatan. Men också genom åtalet mot oss.