Tumultartade protester och politisk maktstrid i Polen: ”Statskupp”

Sent i natt utbröt tumultartade scener utanför Polens författningsdomstol i Warszawa. President Karol Nawrocki, allierad med det tidigare regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS), avbröt en flygresa till Senegal för att ta sig tillbaka till huvudstaden. Där trängde han sig genom en större folkmassa, ett stort polispådrag och säkerhetsavspärrningar för att själv ta sig in i domstolsbyggnaden.

Vid 05-tiden på lördagsmorgonen lästes ett uttalande från presidenten upp av Pawel Szefernaker, som var chef för Nawrockis valkampanj inför presidentvalet 2025.

– I natt bröts republiken Polens konstitutionella ordning och ett konstitutionellt statligt organ övertogs med våld, sade presidenten, som också krävde att domstolslokalerna skulle evakueras och att de tjänstemän som den polska regeringen skickat dit skulle lämna.

Krisen har sin grund i den djupt infekterade konflikten mellan Nawrocki och premiärminister Donald Tusk, som leder den EU-vänliga Medborgarkoalitionen (KO). Författningsdomstolens ordförande Bogdan Swieczkowski utsågs av den tidigare PiS-regeringen, ett val som enligt kritiker lett till en politisering av domstolen. Under det senaste halvåret har Swieczkowski använt sin ställning för att hindra domare som valts av den nuvarande parlamentsmajoriteten från att tjänstgöra.

Parlamentet valde sex nya domare i mars. Fem av dem har inte kunnat börja döma, eftersom Nawrocki vägrat att acceptera dem. Europadomstolen för mänskliga rättigheter (ECHR) har beordrat Polen att godkänna domarna.

Det var när beskedet om att Swieczkowski stängts av från sin tjänst blev känt på fredagen som ett stort antal människor, företrädesvis PiS-anhängare, samlades utanför domstolen. Beskedet publicerades på domstolens hemsida. Justitieminister Waldemar Zurek har enligt BBC begärt att Swieczkowskis immunitet ska hävas, eftersom han inte fullgjort sina uppgifter. Syftet är att kunna åtala honom.

Swieczkowski själv kallar det som hänt för en statskupp, en brottsrubricering som också anges på domstolens X-konto. Han deltog själv i demonstrationerna och gav order om att grindarna skulle öppnas. Även ledaren för det högerextrema partiet Konfederationen frihet och självständighet anser att Polen står på randen av en statskupp.

Presidenten lämnade domstolsbyggnaden tidigt på morgonen. Enligt ett uttalande avser han nu att ”brådskande sammankalla till ett politiskt samråd i syfte att stabilisera den politiska situationen”.

Enligt tidningen Gazeta Wyborcza har läget utanför domstolen lugnat ned sig under morgonen. Justitieminister Zurek beskriver det som att polisen ”klarade testet” och att de personer som ”faktiskt attackerade domstolen kunde eskorteras ut därifrån”.

Donald Tusk har hittills endast uttalat sig via ett inlägg på X, där han försvarar avstängningen av chefsdomaren.

– Det är vår plikt att återupprätta rättsstatsprincipen. Efter år av laglöshet under PiS-regeringen är detta en svår process, som ibland kan vara smärtsam, och den kräver beslutsamma åtgärder. Det finns ingen annan väg, skriver Tusk.

Bakgrunden till den politiska krisen sträcker sig till 2015, då PiS kom till makten och snabbt tillsatte domare för att säkra en majoritet i författningsdomstolen. Såväl ECHR som EU-domstolen (CJEU) har i flera domar slagit fast att PiS-majoriteten tillsatte tre domare felaktigt på platser som redan fyllts av det tidigare parlamentet. Domstolarna förklarade att Polens författningsdomstol inte längre utgjorde en ”oberoende och opartisk domstol”.

Tusks försök att lagstiftningsvägen återställa rättsväsendets oberoende har blockerats av PiS-allierade presidenter – först Andrzej Duda och nu Nawrocki – genom veto. Nawrocki har sedan mars i år vägrat att svära in fem författningsdomare som valts av det nuvarande parlamentet. Europarådets rådgivande organ för konstitutionella frågor, Venedigkommissionen, uttalade sig i oktober och sade att presidentens vägran inte borde hindra domarna från att tillträda sina ämbeten.

Konflikten har väckt stor uppmärksamhet även utanför Polens gränser. Landets rättsstatliga utveckling har under flera år varit en stridsfråga inom EU, och Bryssel har hållit tillbaka utbetalningar av EU-medel i väntan på reformer av rättsväsendet. Nattens händelser lär därför följas noga både i Warszawa och i övriga europeiska huvudstäder.