Turkiet öppnade dammluckor – östra Syrien översvämmat

Tiotusentals människor har tvingats lämna sina hem i östra Syrien efter att Turkiet öppnat dammluckor längs floden Eufrat. Efter veckor av kraftiga regn och snösmältning i södra Turkiet släppte turkiska myndigheter igenom omkring två miljoner liter vatten per sekund enligt den syriska statliga nyhetsbyrån Sana. Detta motsvarar ett flöde som är fyra till tio gånger högre än normala nivåer.

När vattenmängderna från uppströms i Turkiet nådde Syrien tvingades myndigheterna där att hastigt öppna flera dammluckor vid Eufratdammen sedan reservoaren snabbt fyllts upp. Detta är första gången som detta sker på mer än 30 år, vilket understryker den exceptionella situationens allvar.

Översvämningarna har drabbat stora områden i provinserna al-Raqqa och Deir ez-Zor i östra Syrien, där vattenmassorna svept genom en sträcka av 600 kilometer längs floden. Hela flyktingläger och byggnader som uppförts längs flodstränderna under år av torka har hamnat under vatten.

Talal Trad, som kommer från Deir ez-Zor och numera bor i Göteborg, beskriver situationen som katastrofal. ”Hela byar utplånades. Vattnet nådde mer än en kilometer bort från flodstränderna. Nu saknar även de hem som klarade sig från översvämningen dricksvatten, eftersom flera dricksvattenstationer har satts ur funktion”, säger han.

Förutom de direkta översvämningsskadorna har katastrofen också orsakat omfattande förstörelse av jordbruksmark. Stora vetefält i områden som brukar beskrivas som Syriens viktigaste spannmålskammare har ödelagts. Detta hotar att ytterligare försämra den redan svåra livsmedelsförsörjningen i ett land som genomgått över ett decennium av krig och ekonomisk kris.

Infrastrukturen i regionen har också drabbats hårt. Tre provisoriska broar som lokalbefolkningen byggt efter att kriget förstört de ordinarie broarna över Eufrat har kollapsat under vattentrycket. Detta har delat staden Deir ez-Zor, som sträcker sig över båda sidor av floden, och gjort kommunikationen mellan områdena närmast omöjlig.

Den syriska armén har mobiliserats för att hjälpa de drabbade befolkningsområdena. President Ahmed al-Sharaa har även personligen rest till det drabbade området, vars invånare länge anklagat regeringarna i Damaskus för att ha försummat regionen. Detta besök ses som ett försök att visa statens närvaro i en del av landet som ofta känner sig bortglömd.

Katastrofminister Raed al-Saleh uppgav på fredagen att inga nya dödsfall rapporterats, förutom de fyra barn som drunknade när de badade i floden ”trots de allvarliga varningar vi utfärdat”. Detta indikerar att myndigheterna försökte varna befolkningen, men att informationen inte nådde alla eller inte togs på tillräckligt stort allvar.

Situationen belyser den långvariga konflikten kring vattenresurser i regionen. Turkiet har under de senaste decennierna byggt flera dammar längs Eufrat, något som kritiserats hårt av både Syrien och Irak eftersom det kraftigt minskat deras tillgång till vatten. Eufrat är en livsviktig vattenresurs för miljontals människor i regionen och spelar en central roll för jordbruk, dricksvatten och elproduktion.

Turkiets dammbyggen har länge varit en källa till regionala spänningar. Länderna nedströms har i åratal klagat över att de inte får tillräckligt med vatten för att täcka sina behov. Nu visar katastrofen i östra Syrien hur länderna saknar gemensamma system för att hantera såväl torka som extrema väderhändelser.

De drabbade områdena i östra Syrien har redan varit hårt ansatta av det långvariga kriget och tidigare torka. Många människor som nu drabbats av översvämningar hade redan tvingats fly sina hem tidigare under konflikten och befann sig i provisoriska läger eller byggnader nära flodstränderna. För dessa människor innebär katastrofen ytterligare en svår prövning i en redan utsatt situation.

Händelsen understryker också klimatförändringarnas påverkan på Mellanöstern, där extrema väderförhållanden med både långvarig torka och plötsliga kraftiga regn blir allt vanligare. Detta sätter press på redan ansträngd infrastruktur och svaga förvaltningssystem i krigsdrabbade områden.