SSAB:s jättesatsning på ett nytt elektrostålverk i Luleå är en av de största industriinvesteringarna i svensk historia. Projektet, som beräknas kosta 52 miljarder kronor, ses som avgörande för omställningen till fossilsnål stålproduktion. Men bygget sker på kraftigt förorenad industrimark inom bolagets befintliga industriområde, och arbetsmiljöproblemen har varit omfattande. Flera maskinförare har blivit sjuka under schaktningsarbeten, och polisen utreder misstänkt arbetsmiljöbrott. Ingen är i nuläget delgiven misstanke om brott.
Hittills i år har 46 personer drabbats av sjukdomssymtom i samband med bygget, enligt uppgifter i polisutredningen. Orsaken till symtomen är ännu inte fastställd. Arbetsmiljöverket har under det senaste halvåret granskat arbetsmiljöarbetet hos SSAB och de inblandade entreprenörerna. Granskningen visar på brister i stålbolagets arbetsmiljöplan, enligt handlingar som Dagens Nyheter har tagit del av.
– Det är ganska allvarliga brister, säger Mats Wennberg, ombudsman och regionalt skyddsombud för fackförbundet Seko i norra Sverige.
Arbetsmiljöverkets kritik gäller bland annat att arbetsmiljöplanen saknar information om vilka andningsskydd som ska användas vid exponering av kemiska eller biologiska ämnen.
– Konsekvensen blir att informationen inte når ut, och då vet man inte vad man ska ha för skyddsutrustning, säger Mats Wennberg.
Myndigheten har vidare konstaterat att SSAB inte har kunnat redovisa att underentreprenörerna i tillräcklig utsträckning följer arbetsmiljöbestämmelserna. Flera underentreprenörer har inte kunnat visa upp aktuella dokumenterade bedömningar av kemiska risker, har saknat skriftlig information om skyddsutrustning eller har inte utrett marken tillräckligt före schaktning. Det kan innebära en ökad risk för att arbetstagare drabbas av ohälsa eller olyckor, enligt Arbetsmiljöverket.
SSAB, som har det samordnande arbetsmiljöansvaret för bygget, har fram till mitten av november på sig att svara på kritiken. Bolagets kommunikationschef Martin Gidlund uppger i skriftliga svar att arbetsmiljöplanen nu uppdateras och att rutinerna för kontroll av entreprenörernas arbetsmiljöarbete förtydligas. Han framhåller att riskbedömningar görs inför varje enskilt arbete och att SSAB arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågor tillsammans med sina entreprenörer.
Bakgrunden till granskningen är de sjukdomsfall som rapporterades i början av året. Ett tjugotal personer hade då blivit sjuka efter arbete på byggplatsen, enligt DN:s kartläggning. I april avbröt SSAB arbetet för att undersöka marken och luften. Därefter stängde Sekos skyddsombud hela byggområdet genom ett skyddsstopp. Bygget återupptogs i maj efter nästan åtta veckors uppehåll.
Mats Wennberg anser att de krav som ställdes i samband med skyddsstoppet inte har upprätthållits.
– Kraven som vi ställde i skyddsstoppet har de sänkt. Nu har man till exempel fått backning kring det här med skyddsmasker, säger han.
Han pekar på svårigheten att överblicka arbetsmiljön på en byggplats som omfattar 1,7 kvadratkilometer. Många yrkesgrupper med olika arbetsuppgifter vistas samtidigt inom området, vilket gör riskbedömningarna komplexa. Wennberg efterfrågar en uppdelning av bygget i mindre områden med ett eget samordnande arbetsmiljöansvar för respektive del.
– Jag tror att det kommer att dyka upp problem igen, förr eller senare under det här projektet, säger han.
Även flera andra myndigheter har riktat kritik mot SSAB:s hantering av sjukdomsfallen. Länsstyrelsen i Norrbotten har ifrågasatt bolagets utredning och meddelat att man genomför egna mätningar i ett närliggande bostadsområde. Länsstyrelsen har även begärt att SSAB ska komplettera utredningen med avancerade toxikologiska tester, något stålbolaget avböjt. I oktober underkände Statens haverikommission (SHK) SSAB:s förklaring till de mystiska sjukdomsfallen.
Elektrostålverket i Luleå är en central del i SSAB:s omställning från masugnsbaserad produktion till fossilfri stålproduktion. Satsningen är en av flera i norra Sverige. Tillsammans med LKAB och Vattenfall driver SSAB det vätgasbaserade HYBRIT-projektet, och i Boden bygger Stegra, tidigare H2 Green Steel, ett liknande stålverk. Omställningen ses som strategiskt viktig för svensk industri och för Europas klimatmål. Att bygget i Luleå kantas av arbetsmiljöproblem visar dock på komplexiteten i att omvandla gamla industriområden till moderna anläggningar, där förorenad mark och säkerhetsrisker måste hanteras parallellt med pressade tidplaner.
