Byggföretagare häktade i knarkhärva

Polisen genomförde i februari och mars tillslag på flera platser i Sverige efter misstankar om omfattande droghandel. Insatserna skedde bland annat i Dalarna, Uppsala och Stockholmsområdet. Beslagen beskrivs som mycket stora, och elva personer sitter nu häktade, misstänkta för synnerligen grova narkotikabrott. De riskerar fängelsestraff på upp till tio år.

– Det är omfattande organiserad brottslighet som har ägt rum, en brottslighet som har förgreningar över hela Sverige. Det är väldigt stora mängder narkotika som har hanterats, säger kammaråklagare Ulrika Rosén vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

Hon bekräftar att verksamheten även har internationella förgreningar. Målet ska avgöras i Uppsala tingsrätt. Av de elva häktade är nio män och två kvinnor.

Utredningen visar kopplingar till byggbranschen. Minst fyra av de häktade har enligt Dagens Nyheters genomgång kopplingar till bygg- och bemanningsföretag. En man i 40-årsåldern har suttit i styrelsen för två byggbolag som Skatteverket menar har utfärdat falska fakturor för att betala ut svarta löner. Över fyra miljoner kronor ska ha gått till svart arbetskraft. En annan häktad, en man i 35-årsåldern, driver och äger ett måleri- och bemanningsbolag. Även hans företag har utretts av Skatteverket för brister i faktureringen.

Att narkotikahärvan och skattebrott i byggsektorn vävs samman förvånar inte Ekobrottsmyndigheten.

– Kontanter är den gemensamma nämnaren. Behovet att bli av med kontanter i en narkotikabrottslighet möter behovet att få in kontanter för att avlöna svart arbetskraft. Det finns en bra matchning där, utbud möter efterfrågan, säger Lena Palmklint, kommissarie på Ekobrottsmyndigheten.

DN har varit i kontakt med tre rysktalande byggnadsarbetare som arbetat för en man i 50-årsåldern från Baltikum, nu häktad i narkotikahärvan. De uppger att de fått svarta pengar direkt i handen. En av dem, en ukrainsk betongarbetare som kallas Sergej, säger att han inte visste vilket bolag han arbetade för.

– Han gav oss lön i kontanter. Vi visste inte ens åt vilket bolag vi jobbade åt, säger han.

Mannen i 50-årsåldern driver inget eget byggföretag, men har enligt arbetarna under flera år fungerat som både chef och förmedlare av svart arbetskraft på byggen i Stockholmsområdet.

– Han ordnade uppdrag, arbetskraft och kontakter. Han är bra på att snacka, ler ofta och får människor att känna förtroende, säger Sergej, som bland annat arbetat med att gjuta ett betongfundament till en villa söder om Stockholm. Ett svenskt företag var beställare.

Sergej säger att han blev lurad på mer än 43 000 kronor i innestående lön. Även de andra arbetarna uppger att de blivit lovade pengar som aldrig betalats ut.

Den baltiska mannen är sedan tidigare dömd för bedrägeri och bokföringsbrott i sitt hemland och har avtjänat ett fängelsestraff. Han har också dömts av Arbetsdomstolen att betala 67 000 kronor i skadestånd för obetalda löner. Bakom kraven stod Solidariska byggare, en del av syndikalistiska facket SAC.

– Vi såg aldrig något av pengarna och han försvann. Det är först nu när han är häktad som vi vet att han är i landet, säger Emil Boss, förhandlare på Solidariska byggare.

Han säger att facket driver flera ärenden för utländska byggnadsarbetare som avlönats kontant av olika mellanhänder.

– Det är personer som man knappt vet namnet på. Det blir ett detektivuppdrag att försöka lista ut vem som egentligen är arbetsgivare, säger Emil Boss.

Den baltiska mannens advokat, Seher Celebi, säger att han förnekar brott i narkotikamålet. Han tillbakavisar också uppgifterna om svarta löner och att ha lurat arbetare på pengar. Om den tidigare domen i hemlandet säger hon:

– Den enda kommentar han har är att det är brottslighet som ligger långt tillbaka i tiden. Han har avtjänat sitt straff och lagt det bakom sig.

Kammaråklagare Ulrika Rosén uppger att utredningen i narkotikamålet ska sammanställas före årsskiftet.

Kopplingen mellan tung narkotikabrottslighet och ekonomisk brottslighet i byggsektorn är en växande utmaning. Byggbranschens struktur med många underentreprenörer och en rörlig arbetskraft gör den sårbar för kriminellas infiltration. Svart arbetskraft undergräver seriösa företags konkurrensvillkor och leder till stora skatteförluster. I det här fallet har utredningen visat hur kontanter från narkotikaförsäljning kan användas för att betala arbetskraft utan skatter och avgifter – en arbetsmodell som gör det svårt för både anställda och myndigheter att få grepp om vem som egentligen bär ansvaret.