Jonas Fröberg: Blodbadet hos Volvo kan fortsätta

Volvo Cars har hamnat i en betydligt svårare sits än vad ledningen räknade med i somras. Vid halvårsrapporten var vd Håkan Samuelsson fortsatt optimistisk om försäljningsutvecklingen och kassaflödet, men utfallet under tredje kvartalet blev en smärtsam tankeställare för både bolaget och dess kinesiska ägare Geely.

Rörelseresultatet landade på minus 5,6 miljarder kronor, att jämföra med en vinst på 6,4 miljarder kronor under motsvarande period förra året. Omsättningen sjönk med nästan 23 procent. Ännu allvarligare är kassaflödet, som uppgick till minus 8,9 miljarder kronor under kvartalet.

För att bromsa utvecklingen har Volvo presenterat ett sparpaket på fem miljarder kronor. Omkring 2 500 tjänster ska bort, varav 2 000 i Sverige. Samuelsson har samtidigt öppnat för ytterligare besparingar i början av nästa år om åtgärderna inte räcker, vilket visar hur pressat läget är.

Kina är huvudproblemet. Volvo har under årtionden varit en av de västliga tillverkare som haft starkast ställning på den kinesiska marknaden, inte minst tack vare Geelys ägande sedan 2010. Men utvecklingen har vänt. Kinesiska märken har på kort tid gått om västtillverkarna när det gäller mjukvara och teknik – till lägre priser. Allt fler kinesiska konsumenter väljer därför inhemska märken framför Volvo, BMW och Audi.

Kina var Volvos enskilt största marknad så sent som förra året. Under tredje kvartalet rasade försäljningen med 41 procent och omsättningen med nära 50 procent. Samuelsson varnar nu för ytterligare två tuffa år på den kinesiska marknaden.

Även i USA backade försäljningen med 9 procent under kvartalet. Europa framstår därmed som den enda ljuspunkten – där ökade volymerna med 2 procent.

Men även Europa är pressat från flera håll. Kinesiska bilmärken fortsätter att erövra marknadsandelar; i september växte deras försäljning i Europa med 104 procent och marknadsandelen nästan fördubblades från 7,4 till 14,5 procent, enligt analysbolaget Dataforce. Samtidigt lanserar europeiska tillverkare ett stort antal elbilar på en marknad som fortfarande är 2,5 miljoner bilar mindre än före pandemin. Dämpad efterfrågan på elbilar i Europa har dessutom gjort att konkurrensen om varje kund hårdnat ytterligare.

Hittills har EU:s tullar på kinesiska elbilar, upp till 45 procent, inte stoppat prispressen. Zeekr 7X, som tillhör samma Geely-familj som Volvo, är nästan lika stor som nya elsuven EX60, kostar 60 000 kronor mindre och har något längre räckvidd. Leapmotor C10 är 240 000 kronor billigare, om än med kortare räckvidd – två exempel som illustrerar den priskonkurrens Volvo möter i Europa.

EX60 är Volvos viktigaste modell för att vända utvecklingen i Europa. Bilen, som byggs i Torslanda utanför Göteborg, har fått över 50 000 beställningar och ska konkurrera med bland andra BMW:s IX3 och Mercedes GLC. Men produktionen har inte kommit igång som planerat. Enligt branschtidningen Automotive News ligger produktionstakten 90 procent under målet, bland annat på grund av problem med att integrera batteriet i karossen. Samuelsson uppger att tillverkningen förbättras, men kunde i fredags inte ge besked om när full kapacitet nås. Torslandaverken är Volvos största produktionsanläggning och en av Västsveriges viktigaste industriarbetsgivare, vilket gör att produktionsproblemen får konsekvenser långt utanför bolagets egna väggar.

Den finansiella ställningen har försvagats i snabb takt. Nettokassan har minskat från 26,9 miljarder kronor vid årsskiftet till bara 1 miljard vid utgången av september. Den totala likviditetsreserven, inklusive kreditlöften, uppgår till 55 miljarder kronor – men kapitalbehovet är stort. Fram till 2030 ska 13 nya modeller lanseras, och varje modell kräver omfattande investeringar i utveckling och produktion. Investeringarna i elektrifiering och mjukvara har drivit upp kostnaderna i hela branschen, och Volvo är inget undantag.

Sex av de kommande modellerna utvecklas särskilt för Kina med teknik från Geely, vilket enligt ledningen ger snabbare utveckling och lägre kostnader. Nästa år väntas även en mindre elsuv, sannolikt med namnet EX50, och två Kinamodeller ska börja säljas i sommar.

Sparpaketet köper tid, men löser inte de grundläggande problemen. Volvo måste få upp produktionen av EX60, lyckas med kommande lanseringar och återfå lönsamhet på en marknad där konkurrensen aldrig varit hårdare. Samuelsson har en tydlig plan – frågan är om den hinner ge resultat innan tiden och pengarna tar slut. Den närmaste tiden blir avgörande för om Volvo ska kunna återställa förtroendet hos både marknad och kunder.