Oljepriset har sjunkit något efter förra veckans rusning, men ligger kvar på en hög nivå. På måndagen handlades Nordsjöoljan Brent för runt 115 dollar fatet för direkt leverans, efter att ha stigit till över 116 dollar under slutet av förra veckan. Därmed är priset tillbaka på samma nivåer som när den väpnade konflikten mellan USA och Iran inleddes i slutet av februari.
Flera faktorer ligger bakom uppgången. Uppgifter om att USA planerar nya attacker mot Iran har skapat oro på marknaden, samtidigt som striderna i Jemen fortsätter och huthirebeller har attackerat mål i Saudiarabien. Även fartyg i Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för råolja, har utsatts för attacker. Sammantaget har oron för utbudsstörningar vuxit, trots att olja fortfarande flödar ut ur Mellanöstern.
Viktor Gunnarsson, ansvarig för konkurrenskraftsfrågor vid branschorganisationen Drivkraft Sverige, säger att läget i omvärlden är ansträngt. Även om oljeflödet från Mellanöstern fungerar har kostnaderna för frakt och försäkringar stigit. Han pekar också på att det finns ett underskott på färdigraffinerade produkter som bensin och diesel på världsmarknaden, vilket pressar upp prisnivåerna ytterligare.
– Det visar att läget i omvärlden är ansträngt. Även om det kommer ut olja från Mellanöstern så har frakt- och försäkringskostnaderna gått upp, säger han.
Högre dieselpriser på världsmarknaderna får direkt effekt vid de svenska pumparna. Just nu är priserna internationellt väldigt höga, vilket leder till ökade drivmedelspriser även i Sverige, konstaterar Gunnarsson.
För svenska bensin- och dieselbilister väntar dessutom en ny prishöjning från den 1 december. Då tas den tillfälliga skattesänkningen på bensin och diesel bort, vilket innebär en ökning med 3 kronor litern. Drivmedelspriserna har redan stigit kraftigt under året. Enligt Statistikmyndigheten SCB ökade priserna på drivmedel med 13,3 procent i september.
Men risken är att de höga energipriserna inte stannar vid tankstationen. Maria Landeborn, senior strateg vid Danske Bank, varnar för att ett fortsatt högt oljepris kan spilla över på andra varor och tjänster.
– Risken är att ju längre oljepriset förblir högt, eller om det till och med fortsätter uppåt, desto mer kommer det att börja påverka andra priser i ekonomin, säger hon.
Den utvecklingen syns redan i producentpriserna, de priser som företag tar ut när de säljer varor och tjänster till andra företag. I september steg producentpriserna med 11,2 procent, den högsta uppgången på tre och ett halvt år. Ökningen ses ofta som ett tidigt tecken på bredare inflationstryck i ekonomin.
Även priserna på naturgas har klättrat uppåt på världsmarknaden. I Sverige används relativt lite naturgas, men gaspriset påverkar elpriserna i hela Europa och därmed även svenska elkunder. Landeborn menar att det förstärker kostnadstrycket på både hushåll och företag.
– Även om vi inte använder mycket gas i Sverige så påverkar det priset på el också, och det spiller över på oss, säger hon.
Trots oron finns det faktorer som talar för att ekonomin kan hantera de höga energipriserna bättre än många befarar. Konjunkturen är stark, både globalt och i Sverige, och hittills har stora delar av ekonomin visat sig tålig.
– I praktiken är ekonomin betydligt tåligare än vad man tror, och det tar mycket längre tid innan högre energipriser slår igenom i bredare prisstatistik. Mycket i den svenska konjunkturdata kommer faktiskt in bättre än väntat, säger Maria Landeborn.
