Hög risk för svindyr el – undvik dyra misstaget

Elpriserna i Sverige har i sommar och hittills i år varit de högsta sedan 2022, året då Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina störtade Europa in i en allvarlig energikris. Den här gången är förklaringen en annan: vattenkraftens situation i norr och de stigande gaspriserna till följd av kriget i Mellanöstern.

Vattenkraften svarar för en stor del av den svenska elproduktionen, och vattenmagasinen i Norrland ligger fortfarande under sina normala nivåer. Även om sommaren har varit regnig i delar av landet räcker påfyllningen inte för att kompensera för den torra period som föregick den. Det minskar marginalerna i elsystemet när efterfrågan ökar under höst och vinter.

Det mer eller mindre stängda Hormuzsundet, den strategiska farleden mellan Persiska viken och omvärlden, har drivit upp de internationella gaspriserna med omkring 50 procent sedan midsommar. Gas används i stor utsträckning för el- och värmeproduktion på den europeiska kontinenten, och när gaspriset stiger drar det med sig hela marknaden. Under sommaren har dessutom en varm period satt press på elnätet i Europa. Luftkonditionering, avstängda kärnkraftsreaktorer och en ökad efterfrågan på kyla har bidragit till höga priser i Tyskland och andra länder.

Europas gaslager är inför vintern fyllt till den lägsta nivån på fem år. Det gör kontinenten extra känslig för störningar, vare sig de kommer av geopolitiska konflikter, kallt väder eller tekniska problem. Den svenska elmarknaden är nära kopplad till den europeiska. I södra Sverige räcker inte den egna produktionen alltid för att täcka efterfrågan, och priserna i elområde 3 och 4 följer därför i hög grad det tyska prisläget. Norra Sverige, med sitt överskott av vattenkraft, har betydligt lägre priser, men även där kan priserna påverkas av ett ansträngt europeiskt system.

Handeln med framtida elkontrakt indikerar just nu ett genomsnittspris på cirka 1,20 kronor per kilowattimme i elområde 4, sydligaste Sverige, under vintern. I elområde 3, Svealand och norra Götaland, ligger indikationen runt 1 krona per kilowattimme. Blir hösten torr kan priserna bli ännu högre. Då ökar genomslaget från de dyra tyska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elanalytiker på elhandelsbolaget Bixia.

För många hushåll väcker prisprognosen frågan om det är bättre att binda elavtalet. Ett bundet vinteravtal för perioden december–mars kostar i nuläget 1,60–1,90 kronor per kilowattimme inklusive moms i södra halvan av landet. Det är en högre nivå än under den förra dyra vintern, då politikerna lovade statligt stöd för elräkningarna. Enligt Sigvardsson är det ändå inte ett givet val.

– Så nej, att binda sitt avtal anser jag vara en ganska dyr idé, säger han.

Samtidigt menar Patrik Södersten, elprisexpert på Fortum, att det kan vara klokt att förbereda sig ekonomiskt.

– Det kan vara klokt att kika på förra vinterns elräkningar och lägga undan motsvarande summa för att vara förberedd, säger han i en skriftlig kommentar.

De senaste årens prisutveckling har satt fokus på elmarknadens konstruktion och sårbarhet. När Ryssland minskade sina gasleveranser till Europa 2022 blev priset på gas den viktigaste faktorn för elpriset i hela regionen. Krisen ledde till en rad åtgärder, bland annat utbyggnad av terminaler för flytande naturgas och gemensamma mål för att fylla gaslagren inom EU. Ändå är marknaden fortfarande känslig för störningar, vilket sommarens utveckling visar.

För svensk del innebär det höga prisläget ett tryck på hushållens ekonomi och på industrins konkurrenskraft, särskilt i södra Sverige. Energiintensiva företag har redan under flera år stärkt sin beredskap, men för de flesta konsumenter är det en påminnelse om att elpriset kan variera kraftigt. Med ett fortsatt geopolitiskt spänt läge och en hydrologisk situation som inte helt återhämtat sig finns det flera faktorer som kan hålla uppe priserna även under resten av året.