Södertälje vill hindra kriminella från jobb i välfärden

Hotet mot välfärden har fått en ny dimension. Länge handlade arbetet mot välfärdsbrottslighet främst om att hålla oseriösa företag borta från kommunala upphandlingar. Nu varnar flera myndigheter för en mer direkt form av infiltration – att personer med kopplingar till organiserad brottslighet anställs i verksamheterna och därmed får tillgång till både skyddsvärda uppgifter och utsatta människor.

I sin senaste lägesbild pekar Nationellt underrättelsecentrum på en särskilt allvarlig risk. Unga på LSS-boenden och HVB-hem är, enligt myndighetssamarbetet, särskilt utsatta. Anställda med gängkopplingar kan använda sina positioner för att rekrytera unga in i kriminalitet. Kriminella aktörer söker sig också till jobb inom välfärden för att komma åt skyddade personuppgifter eller för att på andra sätt underlätta brottslighet.

Förklaringen till att just dessa verksamheter pekas ut är tydlig. LSS-boenden vänder sig till personer med funktionsnedsättning, medan HVB-hem tar emot barn och unga som placerats av socialtjänsten. Personalen har ett stort ansvar, en unik tillit och ofta ensamarbete – något som gör verksamheterna attraktiva för kriminella nätverk att söka sig till.

Frågan har nu fått en framträdande plats på Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) välfärdsbrottslighetsvecka i höst. SKR är landets kommuners och regioners arbetsgivar- och intresseorganisation, och att frågan fått en egen vecka visar hur allvarligt läget bedöms vara. Enligt flera uppskattningar förlorar kommuner och regioner flera miljarder kronor varje år till fusk och brottslighet, och insiderhotet har blivit en allt viktigare del av det förebyggande arbetet.

Bland de kommuner som arbetat längst med frågan finns Södertälje. Kommunen har under lång tid varit hårt präglad av organiserad brottslighet och bedöms därför ha byggt upp en särskild medvetenhet. Den bilden bekräftas av Ulrika Semelius Kihlgren, HR-direktör i Södertälje kommun.

– Jag har jobbat här sedan 2016 och min bild är att Södertälje kommun alltid har varit alert i de här frågorna. Vi var först ut med att genomföra bakgrundskontroller, säger hon.

Vägen fram har dock inte varit okomplicerad. När kommunen inledde bakgrundskontrollerna 2022–2023 reagerade Justitieombudsmannen (JO).

– Vi blev ifrågasatta av JO när vi började med bakgrundskontroller under 2022–2023, då man ansåg att det var ett för stort integritetsintrång. Men nu har lagen ändrats och det finns lagstöd för att genomföra registerkontroller, säger Ulrika Semelius Kihlgren.

De skärpta kontrollerna har enligt henne inte mött motstånd från vare sig arbetssökande eller facket.

– Vi har inte mött något motstånd eller ifrågasättande från dem som vi rekryterar och inte heller från facket. Snarare tycker man att det är bra med en arbetsgivare som tar detta på allvar, säger hon.

I praktiken handlar det om flera olika åtgärder. Kommunen använder digital referenstagning för att säkerställa att referenspersonen verkligen är den han eller hon utger sig för att vara. Examensbevis och legitimationshandlingar kontrolleras också. Utvecklingen går mot allt fler bakgrundskontroller i hela landet, särskilt inom vård, skola och omsorg – verksamheter där medarbetare arbetar nära barn och unga. Flera kommuner har under senare år börjat införa registerkontroller, och efterfrågan på företag som säljer kontrolltjänster har vuxit.

Men arbetet stannar inte vid nyanställningar. Minst lika viktigt är att skydda befintlig personal och bygga en långsiktig säkerhetskultur. Det handlar om att medarbetare ska känna igen tecken på otillåten påverkan och våga agera när något inte står rätt till.

– Utmaningen nu är att hålla kvar arbetet med att hantera otillåten påverkan när personer byts ut. Jag tror att det handlar om uthållighet och om att skapa trygghet hos medarbetarna, säger Ulrika Semelius Kihlgren.

Att döma av utvecklingen kommer frågan inte att försvinna. Allt fler kommuner och regioner väntas skärpa sina rutiner, och experter betonar att kontroller vid anställningstillfället inte räcker. Säkerhetsarbetet måste pågå kontinuerligt – i personalrummet, i ledningsgruppen och vid varje ny rekrytering.