Bolag bakom omstridd gruva stoppar aktiehandel

Handeln i Beowulf Mining har stoppats. Det är bolaget självt som har begärt att aktiehandeln ska pausas, efter att de ekonomiska problemen blivit alltmer akuta. I ett pressmeddelande bekräftar gruvbolaget att läget är kritiskt och att flera vägar nu övervägs för att undvika en konkurs.

Beowulf Mining har under det senaste året kämpat med ekonomin. Enligt tidigare uppgifter har bolaget bland annat fått skjuta upp både löneutbetalningar och fakturor. De finansiella svårigheterna har satt press på verksamheten, som till stor del kretsar kring järnmalmsprojektet i Kallak, även känt som Gállok, utanför Jokkmokk.

Den planerade räddningen kom i somras, då Beowulf tecknade ett investeringsavtal med det brittiska riskkapitalbolaget Bacchus Capital. Avsikten var att Bacchus skulle gå in som majoritetsinvesterare och skjuta till nytt kapital. Men för att affären skulle bli av krävdes ett godkännande från Inspektionen för strategiska produkter, ISP. Myndigheten granskar utländska direktinvesteringar i verksamheter som kan vara av betydelse för Sveriges säkerhet.

Granskningen blev dock utdragen. Investeringsavtalet hann löpa ut innan ISP var klar med sin prövning, och Bacchus Capital valde att inte förlänga avtalet. Riskkapitalbolaget uppgav att osäkerheten kring hur lång tid granskningen skulle ta gjorde det omöjligt att gå vidare. När det inte längre fanns något investeringsbeslut valde ISP att stoppa sin granskning.

Därmed står Beowulf Mining utan den kapitalinjektion som bolaget hade räknat med. Ledningen tvingas nu se sig om efter andra lösningar. I ett pressmeddelande nämns möjligheten att sälja tillgångar eller dotterbolag för att få in pengar. Men bolaget utesluter inte att en företagsrekonstruktion kan bli nödvändig om ekonomin inte förbättras.

För aktieägarna innebär handelsstoppet att aktierna inte kan säljas förrän handeln återupptas. En paus som initieras av bolaget självt brukar väcka oro, eftersom den ofta signalerar att ett större besked väntar. DN har sökt Beowulf Minings vd Ed Bowie för en kommentar.

Det ekonomiska bakslaget kommer samtidigt som gruvprojektet i Kallak fortsätter att vara en av de mest omdiskuterade industriplanerna i norra Sverige. Beowulf har under lång tid arbetat för att få bryta järnmalm i området, som ligger i traditionella samiska marker. I mars 2022 gav den dåvarande socialdemokratiska regeringen bolaget en bearbetningskoncession, alltså rätten att utvinna de malmer och mineraler som finns i marken. Beslutet förenades med tolv villkor som enligt regeringen skulle underlätta för renskötseln i området.

Gruvplanerna har dock mött hård kritik från flera håll. Samebyar, miljöorganisationer och forskare har varnat för att en gruva kan få allvarliga konsekvenser för miljön och den samiska kulturen. Området används för renskötsel av flera samebyar, och rennäringen är en central del av den samiska kulturen. Unesco har uppmärksammat att världsarvet Laponia, som togs upp på världsarvslistan 1996, ligger i närheten. Världsarvsstatusen kan hotas om gruvan blir verklighet. FN:s specialrapportör för urfolksrättigheter har riktat kritik mot Sverige för att inte leva upp till de konventioner som landet har åtagit sig att följa.

Samtidigt finns det starka röster som ser gruvan som en möjlighet. Förespråkare pekar på att den skulle skapa jobb och bidra till det lokala näringslivet i Jokkmokk, en kommun som under lång tid haft en vikande befolkning och behov av nya arbetstillfällen. De lyfter också fram gruvans betydelse i en tid när EU arbetar för att säkra tillgången till råvaror och minska importberoendet. Järnmalm är en av världens viktigaste råvaror och en förutsättning för stålindustrin. Samtidigt står branschen inför krav att ställa om till mer klimatvänlig produktion, vilket gör att nya projekt i regioner som Norrbotten får ökad uppmärksamhet.

Kallak är därmed en symbol för en bredare konflikt i norra Sverige. Å ena sidan finns politiska ambitioner att öka gruvbrytningen för att stärka den gröna omställningen och skapa tillväxt, å andra sidan står urfolksrättigheter och miljöhänsyn i vägen. Den konflikten har förstärkts av att gruvplanerna har väckt internationell uppmärksamhet, inte minst efter protester där bland annat Greta Thunberg och samiska aktivister deltagit.

För Beowulf Mining handlar det dock just nu om något mer akut: att överleva. Utan Bacchus kapital och med en pågående ekonomisk kris är bolagets framtid oviss. Utfallet får betydelse inte bara för aktieägarna utan också för framtiden för Kallakprojektet.