Andelen svenskar som lever i materiell och social fattigdom har mer än fördubblats på fyra år, från 3 till 7 procent av befolkningen. Det motsvarar cirka 730 000 personer, enligt SCB:s siffror som ligger till grund för Stadsmissionens Fattigdomsrapport 2026. Rapporten presenteras i en tid då hushållen fortfarande känner av effekterna av inflation och räntehöjningar, och den ger en dyster bild av den sociala utvecklingen.
Parallellt har överskuldsättningen nått den högsta nivån på över två decennier. Under 2025 var omkring 500 000 personer – 5 procent av befolkningen – överskuldsatta. Det är en ökning med 13 procent sedan 2019. Av dem har cirka 50 000 personer beviljats skuldsanering, en process som innebär att den skuldsatta betalar vad den kan under flera år innan resterande skulder skrivs av.
Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att utvecklingen är en följd av flera samverkande faktorer.
– Det som överraskade oss är att vi ser en lång tids urgröpning av socialförsäkringssystemen, samtidigt som kreditmarknaden har avreglerats, säger han.
En av dem som fastnat i skuld är 47-åriga Karin Mejri. Hon arbetade på en förskola tills hon drabbades av covid och fick post-covid 2023. Sjukdomen tvingade henne att sluta arbeta. När hon försökte studera vidare drabbades hon av utmattning. Hon blev sjukskriven, men eftersom hon inte hade någon inkomst beviljades ingen sjukpenning. Försörjningsstödet dröjde, och under tiden fick hon förlita sig på sparade pengar, bostadsbidrag och barnbidrag. Räkningarna växte, och snart stod hon inför en omöjlig situation.
– Min hälsa har inte varit det den ska vara. Det har lett mig till den här situationen, säger hon.
Värst var hotet om att förlora hemmet.
– När det gick upp för mig att jag kunde vara en 47-årig trebarnsmamma och hemlös kände jag en extrem ångest, säger hon.
Karin Mejri har i dag skulder på 100 000 kronor. Med hjälp av Stadsmissionen och ett bostadsbolag med förebyggande vräkningsarbete har hon börjat studera igen. Hennes mål är att betala tillbaka när hon väl har en fast inkomst. Hon har valt att berätta sin historia i rapporten för att andra i liknande situationer ska känna igen sig och veta att det finns en väg tillbaka.
Stadsmissionen pekar på flera orsaker till den ökade fattigdomen och överskuldsättningen. Livshändelser som arbetslöshet och sjukdom är en central faktor. Därtill kommer skulder efter statliga återkrav, ofta med anledning av felaktiga utbetalningar av bidrag. Organisationen lyfter också fram en otillräcklig socialförsäkring och en kreditmarknad som i dag även vänder sig till människor med låg återbetalningsförmåga.
För att vända utvecklingen föreslår Stadsmissionen flera åtgärder. Ett förslag är att lån som beviljats utan en ordentlig kreditprövning ska ogiltigförklaras. Ett annat är att göra det lättare för överskuldsatta att få skuldsanering. Organisationen vill också se en bättre samordning mellan myndigheter som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunernas socialtjänster, så att hjälpen sätts in i tid.
– Kommunerna kan själva se egen statistik där det finns mycket överskuldsättning. Där behöver man förstärka skuld- och budgetrådgivningen, säger Jonas Rydberg.
Fattigdomsrapporten definierar materiell och social fattigdom som att man inte har råd med minst fem av tretton nödvändiga utgiftsposter, till exempel att betala räkningar eller äta näringsriktig mat. Det finns flera sätt att mäta fattigdom: direkta mått utgår från skäliga levnadsvillkor, som att ha dator, smartphone och bank-id för att kunna fungera i samhället, medan indirekta mått utgår från inkomstnivåer. Enligt rapporten är fattigdomen högst bland barn och unga vuxna. Risken är också förhöjd för ensamstående föräldrar, arbetslösa och utrikesfödda.
Sveriges Stadsmissioner är en riksförening som samlar tio lokala stadsmissioner och två associerade medlemmar. Organisationen bedriver social omsorg, utbildning och arbetsintegration och möter 5 000 till 7 000 människor dagligen. Med cirka 1 500 anställda är den en betydande aktör i det svenska civilsamhället.
Den nya rapporten visar med tydlighet att de ekonomiska klyftorna i Sverige växer. Förutom de materiella konsekvenserna innebär överskuldsättning ofta långvarig stress, psykisk ohälsa och socialt utanförskap. Inte minst för barnen i de drabbade familjerna får fattigdomen djupa effekter. Stadsmissionen understryker att det nu krävs politiskt mod att agera – annars riskerar ännu fler att hamna i permanent ekonomisk utsatthet.
