Mer populärt med halloween och matpumpor – odlingarna har växt

Leif Nilsson började odla pumpor på 500 kvadratmeter i Skåne 1991. I dag täcker hans odlingar 75 hektar, och resan från en liten specialodling till en av höstens stora grödor följer i stort sett samma mönster som svensk pumpaodling i stort.

Enligt Jordbruksverkets statistik har den svenska pumpaskörden ökat från 2 138 ton 2014 till 6 400 ton i fjol. Arealen har under elva år vuxit från 117 till 288 hektar. Skörden var rekordstor 2022 och varierar mellan åren beroende på väderleken. Toppnoteringen för arealen kom 2023, då 296 hektar pumpa odlades. Därefter har arealen minskat något.

Leif Nilsson kan beskrivas som en pionjär inom svensk pumpaodling. Han började med grödan 23 år innan Jordbruksverket började föra officiell statistik. Skåne har en lång jordbrukstradition och ett mildare klimat än stora delar av övriga Sverige. En stor del av odlingarna består fortfarande av den klassiska runda pumpan som gröps ur och karvas till halloweenlyktor.

– Efterfrågan på pumpor har ökat mycket när halloween blivit större och större, säger han.

Det var inte från början självklart att pumpa skulle bli en affärsidé. Leif Nilsson berättar att han på en fest träffade en kock som ville använda pumpa i en vegansk rätt. På beställning sådde han sina första frön, och följande höst blev det 500 kilo pumpor.

– Vi visste inte vad det var för någonting egentligen. Jag var lite orolig över vad jag skulle göra av alla pumpor. Men det var precis när halloween började bli en grej i Sverige och allt tog slut, då tänkte jag att det här är nog en affärsidé.

Halloween är dock inte hela förklaringen till den växande odlingen. Även matpumpor har blivit mer eftertraktade, i takt med ett bredare intresse för vegetarisk och säsongsbaserad mat. De senaste åren har Leif Nilsson bland annat satsat på sorterna butternut, hokkaido och muscat de Provence, som blivit allt vanligare i svenska kök.

Enligt Jordbruksverkets statistik är prydnadspumpor fortfarande vanligare än matpumpor. Det tycker Leif Nilsson är synd, eftersom pumpan går att använda i matlagning.

– Man kan ju göra en soppa på det man skär bort när man gröper ur och karvar i pumpan. Sen är det ju mycket bättre än julgranen, för den kan man inte laga mat av alls, säger han.

Efter en lång period av tillväxt nådde marknaden en platå runt 2020. De senaste två åren har efterfrågan vänt uppåt igen, och i oktober är det bråda dagar hos odlaren i Skåne.

– Det är full fart nu. I slutet av månaden måste allt vara färdigt, säger han.

Samtidigt finns en risk med den ökade efterfrågan: grossister kan börja importera mer från utlandet om de är oroliga för att de svenska volymerna inte ska räcka till. Leif Nilsson tycker att marknaden ska undvika det.

– När uppköpare varit oroliga för att man inte ska kunna hålla marknaden så beställer man från Spanien, säger han.

Den svenska säsongen är begränsad, och när efterfrågan är som störst kan det vara svårt att garantera volymerna. Det öppnar dörren för import, framför allt från Spanien, där odlingssäsongen är längre.

Hur mycket de svenska lantbrukarna kan leverera beror i hög grad på vädret. Pumpor kräver mycket värme och vatten. I år har det varit torrt i Skåne, och Leif Nilsson har använt konstbevattning. Han ser dock en risk med att pumporna vuxit lite för snabbt, vilket kan ge en lösare struktur.

– Men de kan vara rätt så hårda att skära i ibland, nu kanske de blir lättare att gröpa ur. Man måste se fördelarna hela tiden.

Halloween har i sin tur bidragit till att göra pumpan till en självklar höstgröda i Sverige. Enligt högtidsexperten Jonas Engman kommer firandet från den keltiska skördefesten Samhain på de brittiska öarna. Traditionen fördes vidare till USA genom engelska och irländska migranter, och seden att karva läskiga ansikten i pumpor tros ha irländskt ursprung. I Sverige fick högtiden bredare fäste i slutet av 1980-talet, ungefär samtidigt som Leif Nilsson sådde sina första pumpor.