Nu väntas första räntehöjningen – ”tuffare tider”

Riksbanken väntas på onsdag ta ytterligare ett steg i kampen mot inflationen. En bred majoritet av bedömare räknar med att styrräntan höjs från 1,75 till 2,00 procent. Frågan är inte om, utan hur snabbt och hur långt höjningarna därefter ska gå.

Bland experter talas det om tre höjningar totalt under den kommande tiden. Handlarna på räntemarknaden har dock prisat in fyra. Skillnaden kan tyckas liten, men den säger en hel del om osäkerheten i det ekonomiska läget.

Riksbanken har under det senaste året gjort en historisk omsvängning. Efter att länge ha hållit räntan extremt låg för att stötta ekonomin genom pandemin, tvingas centralbanken nu agera mot den högsta inflationen på flera decennier. Prisökningarna drivs av höga energipriser, internationella leveransproblem och en svag krona. Den svaga kronan gör importerade varor dyrare och sprider på så sätt inflationen ytterligare.

Kärninflationen, som rensar för energi, har också varit oväntat hög. Det är ett tecken på att inflationen har brett ut sig från att enbart vara ett energiproblem till att handla om priser på allt från livsmedel till tjänster. För Riksbanken handlar det om att värna förtroendet för inflationsmålet på 2 procent. Om hushåll och företag börjar räkna med hög inflation på sikt riskerar den att bita sig fast via löneökningar och prissättning.

På räntemarknaden har förväntningarna skruvats upp ytterligare. Där prisar marknaden in fyra höjningar de kommande månaderna, vilket skulle innebära att styrräntan toppar runt 2,75 procent. Handlarnas syn brukar ibland vara mer framåtblickande än experternas, men den kan också förändras snabbt om nya siffror kommer in.

Skillnaden mellan experter och marknad handlar i grunden om synen på ekonomin. De som räknar med tre höjningar betonar att den svenska ekonomin nu bromsar in. Bostadsbyggandet faller, konsumtionen dämpas och framtidsindikatorer pekar nedåt. En alltför snabb ränteuppgång riskerar att knäcka hushållens ekonomi och orsaka en djupare recession än nödvändigt.

De som tror på fyra höjningar pekar i stället på att inflationen har varit svårbemästrad. Riksbanken har gång på gång fått revidera upp sina prognoser, och kronan är fortsatt svag. Det försvårar inflationsbekämpningen, eftersom en svag valuta gör importerade varor dyrare. En snabbare ränteuppgång skulle kunna stötta kronan och minska trycket från importerad inflation.

För vanliga låntagare har redan höjningarna fått konkreta effekter. Den rörliga bolåneräntan har stigit kraftigt under året och ytterligare höjningar väntas slå igenom med viss fördröjning. Den som har bundet lån har däremot ännu inte märkt lika mycket av uppgången, men när bindningstiden löper ut väntar betydligt högre kostnader.

Bostadsmarknaden har redan påverkats. Priserna har fallit från toppnoteringarna och många mäklare rapporterar om ökad försiktighet bland köpare. Fler höjningar kan förstärka den trenden, men samtidigt finns det en politisk och ekonomisk gräns för hur mycket Riksbanken vill pressa hushållen.

Internationellt är Riksbanken inte ensam. Europeiska centralbanken och Federal Reserve har också höjt sina styrräntor i snabb takt. Den globala inflationsvågen har tvingat centralbanker att prioritera prisstabilitet framför tillväxt, även om det riskerar att leda till recession. Det är ett tydligt trendbrott efter ett decennium av låga räntor och massiva stimulanser.

Riksbankens besked på onsdag väntas bli tydligt inriktat på att bekämpa inflationen, men hur många höjningar som faktiskt blir verklighet avgörs av kommande inflationssiffror. Inga beslut är låsta på förhand. Det enda som är säkert är att räntan ska upp – frågan är hur långt.

För svensk del återstår svåra avvägningar. Att bekämpa inflationen utan att knäcka ekonomin är en balansakt. Näringslivet varnar för att höga räntor redan nu börjar bromsa investeringar, medan Riksbanken ser det som nödvändigt att fullfölja kursen. De kommande månaderna blir avgörande.

I väntan på onsdagens besked lär debatten fortsätta. Experterna kan ha fel, och marknaden kan ha fel. Det som är säkert är att svenska hushåll och företag får räkna med en fortsatt dyr tid med stigande räntor – oavsett om det blir tre eller fyra höjningar.