Anna Bratt: Därför vill Trump att barn ska få färre vaccin

Donald Trumps senaste presidentorder har väckt stor uppmärksamhet och oro inom medicinsk expertis. Presidenten vill begränsa antalet vaccin som ges till amerikanska barn och förändra hur det kombinerade MPR-vaccinet administreras. Beslutet kommer mitt i en period då USA upplever sitt värsta mässlingsutbrott på över tre decennier.

I dag rekommenderas 18 olika vaccin till barn i USA, ett antal som nu ska minskas till elva enligt presidentordern. Detta motsvarar ungefär det antal vacciner som ges i många europeiska länder. Men det är inte bara antalet vacciner som Trump vill förändra. Han vill också dela upp kombinationsvaccinet MPR, som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund, i flera separata sprutor och sprida ut vaccinationstillfällena över en längre tidsperiod.

Enligt Trump själv, som framfört sina åsikter i flera intervjuer, grundar sig beslutet på en övertygelse om att barn får för mycket vaccin i kroppen när de får MPR-sprutan. Han anser att detta är farligt, och har till och med antytt att det kan vara dödligt för barn. Genom att dela upp MPR-vaccinet skulle mängden vaccin per tillfälle kunna minska kraftigt, hävdar presidenten.

Men medicinsk expertis är tydlig: det finns inga vetenskapliga belägg för att dela upp vaccinet i flera separata sprutor skulle vara bättre för barns hälsa eller ge ett bättre skydd. Tvärtom pekar forskningen på att en sådan förändring skulle kunna öka riskerna för barn på flera sätt.

För det första skulle föräldrar behöva ta sina barn till betydligt fler vaccinationstillfällen än i dag. Detta försenar skyddet mot allvarliga sjukdomar och innebär att barn är oskyddade under en längre period. Risken ökar också för att barn inte får alla nödvändiga doser i vaccinationsprogrammet, vilket kan leda till bristfälligt skydd.

Ett annat problem är att föräldrars riskbedömning kan påverkas av möjligheten att välja. De kan till exempel välja att vaccinera mot röda hund men hoppa över vaccin mot mässling. Dessutom finns det i dag inga separata vaccin mot dessa sjukdomar tillgängliga på marknaden, vilket gör förslaget praktiskt svårt att genomföra. Det ska också noteras att det är upp till delstaterna att avgöra vilka vaccin som barn måste ta för att få gå i skolan, vilket innebär att implementeringen kan variera över landet.

Trump har återigen lyft fram det påstådda sambandet mellan MPR-vaccinet och autism, något som är särskilt olyckligt i nuläget. USA har just nu sitt största mässlingsutbrott på mer än 30 år, med 2 295 fall hittills i år jämfört med 2 289 fall under hela förra året. Det är det högsta antalet sedan sjukdomen förklarades utrotad i USA år 2000.

Det kombinerade MPR-vaccinet har getts till barn sedan 1980-talet, och det finns inga vetenskapliga belägg för att det orsakar autism. Stora befolkningsstudier som omfattat miljontals barn har inte visat någon ökad risk för autism efter vaccination. Att vaccinet ändå har misstänkts beror på att den första dosen ges ungefär vid den ålder när de första tecknen på autism ofta börjar märkas. Det handlar om ett tidsmässigt sammanträffande, inte ett orsakssamband.

Den ursprungliga studien från 1998, som påstod att det fanns en koppling mellan MPR-vaccinet och autism, byggde på ett litet och partiskt urval. Studien visade sig senare ha allvarliga vetenskapliga och etiska brister och drogs tillbaka. Att fler barn får en autismdiagnos i dag beror i stället på faktorer som nya diagnoskriterier och ökad medvetenhet, inte på vacciner.

De biverkningar som MPR-vaccinet kan ge är oftast lindriga och övergående, till exempel lätt feber. Riskerna med de sjukdomar som vaccinet skyddar mot är betydligt större än riskerna med själva vaccinet. Mässling är inte en ofarlig barnsjukdom. Det är en mycket smittsam och allvarlig infektion som kan leda till lunginflammation, hjärninflammation, livslånga funktionsnedsättningar och i värsta fall dödsfall.

Det svenska barnvaccinationsprogrammet ger skydd mot elva olika sjukdomar: rotavirus, Haemophilus influenzae typ b, pneumokocker, difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hepatit B, mässling, påssjuka och röda hund. Dessutom ges HPV-vaccin till äldre barn. USA har hittills haft ett bredare barnvaccinationsschema än Sverige, med vaccin även mot hepatit A, vattkoppor, covid-19, säsongsinfluensa och flera mot meningokocker. Enligt Trumps nya order ska vaccin mot hepatit A, hepatit B, rotavirus, influensa, meningokocker, RS-virus och covid-19 främst ges till barn i riskgrupper.