Traktorgympa och hundratals klockor håller 86-årige Holger ung

Klyftan i livslängd mellan Sveriges kommuner är påtaglig. För en man som bor i Danderyd ökar chanserna att leva länge. För en man i Överkalix är oddsen sämre. Skillnaderna har funnits länge, men de syns tydligt i statistiken över medellivslängd. Det handlar inte bara om gener. Förklaringarna finns i allt från utbildning och inkomst till levnadsvanor, boendemiljö och avstånd till vård.

Danderyd är en av Sveriges rikaste kommuner, en välmående Stockholmsförort med hög andel högskoleutbildade och goda inkomstnivåer. Här bor människor med starka socioekonomiska förutsättningar. Hälsan följer ofta den utvecklingen. I den kommunen är medellivslängden bland män bland de högsta i landet. En man kan räkna med att leva flera år längre än en man i Överkalix i Norrbottens inland, där medellivslängden ligger i den lägre delen av skalan.

Överkalix är en glesbygdskommun med en åldrande befolkning och en historia präglad av skogsbruk och småskalig industri. Regionen ligger inte långt från de stora gruvorter som under senare år fått ekonomisk uppmärksamhet, men de klyftor som märks i länet gäller inte bara jobb och tillväxt. De märks också i livslängd och hälsa. Avfolkningen har pågått under lång tid, och de som flyttat vidare har ofta varit unga vuxna. Kvar blir en befolkning som i större utsträckning består av äldre män och kvinnor med högre ohälsa.

Mitt i den statistiken lever Holger Larsson. Han är 86 år och bor kvar i Överkalix. Därmed har han med råge passerat den ålder som en genomsnittlig man i kommunen kan förvänta sig att nå. Hans recept för ett långt och aktivt liv är uppfriskande okomplicerat: motorer och kugghjul. I hela sitt liv har han jobbat med teknik, mekat, reparerat och hållit igång maskiner. Det har gett honom både rörelse, engagemang och en anledning att stiga upp på morgonen. Kanske är det förklaringen. Aktivitet, i vid bemärkelse, tycks vara en gemensam nämnare bland människor som åldras väl.

Forskningen kring vad som skapar ett långt liv pekar mot flera faktorer. Rökning, kost, motion och sociala relationer väger tungt. Men också känsla av sammanhang – att känna sig behövd och ha sysslor att fylla dagarna med – har betydelse. Motorer och kugghjul kan tyckas vara en udda medicin, men för Holger Larsson har de uppenbarligen fungerat. De har gett honom en struktur, en meningsfull sysselsättning och en vardag där kroppen och huvudet fått arbeta.

Regionala skillnader i livslängd är inget unikt för Sverige. Internationellt visas samma mönster: människor i välbärgade storstadsområden lever längre än människor i glesbefolkade industriregioner. I Sverige syns det tydligt i jämförelsen mellan ett välbärgat kommunområde som Danderyd och inlandskommuner som Överkalix. Danderyds närhet till Stockholms arbetsmarknad, universitetssjukhus och ett rikt utbud av service gör förstås sitt till. I glesbygden är avstånden längre och utbudet av specialistvård mindre.

Kommunernas ekonomiska förutsättningar påverkar också förmågan att bedriva förebyggande hälsoarbete. Rika kommuner kan satsa mer på vårdpersonal, äldreomsorg och friskvård. Mindre kommuner har ofta begränsade resurser och samtidigt en befolkning med större vårdbehov. Det skapar en dubbel utmaning. Den åldrande befolkningen i glesbygdskommunerna växer samtidigt som skatteunderlaget krymper.

För Överkalix och liknande kommuner finns dessutom en näringslivsfråga. Gruvnäringen i Norrbotten lockar arbetskraft till regionen, men den når inte nödvändigtvis de små inlandskommunerna. Trends att industrialisering och lågkonjunkturer tidigare slagit hårt mot skogs- och stålindustrin har lämnat spår i folkhälsan. Många äldre män har haft tunga jobb, och slitningar sätter sig i kroppen. Sådana bakgrundsfaktorer är svåra att sudda ut även med kommunala hälsosatsningar.

Trots det är bilden inte nattsvart. Människor som Holger Larsson visar att individuella val och intressen spelar roll. Ett aktivt liv går att leva också i en glesbygdskommun. Samtidigt är det en viktig påminnelse till politiker och samhällsplanerare: om livslängden ska bli mer jämlik krävs insatser som utjämnar inte bara inkomstskillnader utan också skillnader i levnadsvillkor. Alla ska ha samma möjlighet att nå en hög ålder – oavsett om man bor i Danderyd eller Överkalix.