Meta skjuter upp kritiserat AI-avtal

Förra veckan väckte Metas nya användarvillkor starka reaktioner bland tidningshus världen över. Enligt experter ger avtalet techjätten rätt att skrapa information från företagssajter – något som kan innebära att upphovsrättsskyddat nyhetsmaterial används för att träna bolagets AI-modeller. Flera publicister har uttryckt oro över att Meta på sikt ska kunna konkurrera direkt med de mediehus vars innehåll man använder.

Sedan dess har trycket mot Meta växt. Bolaget har skjutit upp införandet av de nya villkoren från den 30 oktober till den 20 november. Beskedet har dock inte lugnat branschen. En rad europeiska medieorganisationer har undertecknat ett gemensamt brev till EU-kommissionen med krav på att användaravtalet stoppas, rapporterar den amerikanska branschsajten Nieman Lab.

I Sverige har Tidningsutgivarna (TU) tillsammans med Journalistförbundet gått fram med tydliga krav. TU vill att Konkurrensverket ska fatta ett avgörande som hindrar Meta från att införa villkoren innan det är utrett att de följer EU:s konkurrensregler.

– Vi vill att Konkurrensverket ska fatta ett avgörande där Meta inte får införa de här nya villkoren förrän man har utrett om de överensstämmer med EU:s konkurrensregler, säger Tidningsutgivarnas vd Johan Taubert till DN.

Organisationerna har också skrivit brev till svenska ledamöter i EU-nämnden och Europaparlamentet med uppmaningen att sätta press på Meta från politiskt håll.

– Vi drar i alla trådar vi kan just nu, säger Johan Taubert.

Om Meta fullföljer införandet kan konflikten komma att trappas upp. I Norge diskuteras nu möjligheten att enskilda mediehus stämmer Meta. Johan Taubert menar att en liknande utveckling inte är omöjlig i Sverige.

– Det är inte omöjligt att man kommer landa i samma sak här i Sverige, säger han.

Meta själva hänvisar till att man behöver mer tid för att informera om vad förändringen faktiskt innebär. I ett uttalande till Nieman Lab skriver företaget att man förlänger ikraftträdandet till den 20 november för att ge partner och intressenter mer tid att förstå vad som förändras, och inte förändras – inklusive hur Meta använder webbskrapare.

Bakgrunden är en växande spänning mellan techjättar och nyhetsbranschen. AI-tjänster kräver enorma mängder data för att utveckla språkmodeller. För publicister har frågan om vem som äger innehållet blivit central. Meta, som äger plattformar som Facebook, Instagram och WhatsApp, har under en längre tid pekats ut som en aktör som tar del av nyhetsinnehåll utan att betala för sig. Samtidigt minskar annonsintäkterna för traditionella medier, och många tidningshus blir allt mer beroende av digitala prenumeranter.

Att ett bolag av Metas storlek får rätt att använda nyhetsartiklar som träningsdata kan få stora marknadseffekter. Om AI-modeller kan sammanfatta eller återge nyheter utifrån upphovsrättsskyddat material minskar incitamenten att besöka mediernas egna sajter. Det hotar både trafik, annonsintäkter och prenumerationsmodeller. Flera mediehus har under det senaste året i stället valt att ingå licensavtal med andra AI-bolag, bland annat OpenAI, för att säkerställa att deras material används på ett kontrollerat sätt.

Frågan har också väckts på EU-nivå. Medieorganisationer vill se en tydlig reglering som skyddar publicistiskt innehåll från att användas utan tillstånd. EU-kommissionen har redan verktyg som Digital Markets Act, men de upphovsrättsliga frågorna är fortsatt komplexa. För svenska medier handlar det inte bara om ekonomi. Flera företrädare har varnat för att en försvagad nyhetsbransch får konsekvenser för demokratin, i synnerhet när det gäller lokaljournalistik och granskande reportage.

Tidningsutgivarna och Journalistförbundet uppger att de fortsätter bevaka frågan under de närmaste veckorna. Metas beslut att skjuta upp datumet ger visst andrum, men branschen är tydlig: villkoren måste utredas och förändras innan de blir en realitet. Frågan lär följas noga både i Stockholm, Bryssel och andra mediehus runt om i Europa.