Mysteriet bakom van Goghs stjärnhimmel kan vara löst

Vincent van Goghs ”Stjärnenatt” är ett av konsthistoriens mest kända motiv. Den virvlande natthimlen med klara färger målades 1889, under konstnärens tid på ett sanatorium i Saint-Rémy-de-Provence i södra Frankrike. Exakt när målningen tillkom, och om van Gogh återgav en verklig natthimmel eller en rent inre bild, har dock länge varit omdiskuterat.

Nu har forskare vid flera sydkoreanska universitet presenterat en ny teori i tidskriften Scientific Reports. Deras slutsats är att målningen av allt att döma visar stjärnhimlen såsom den såg ut strax före gryningen den 22 juli 1889 – alltså mer än en månad senare än vad man tidigare trott.

Tidigare har dateringen grundat sig på brev som van Gogh skickade till sin bror Theo. Utifrån dessa har man antagit att målningen skapades runt den 18 juni 1889. Den slutsatsen har dock ifrågasatts flera gånger. Redan på 1980-talet försökte astronomer vid två olika tillfällen analysera stjärnhimlen på tavlan, men de kom inte fram till något gemensamt resultat. Nu har forskarna gått vidare med mer avancerade metoder.

Genom astronomiska simuleringar har de rekonstruerat hur natthimlen såg ut över Saint-Rémy-de-Provence under sommaren 1889. Resultaten har kombinerats med historiska väderdata och med uppgifter i van Goghs brev. Forskarna konstaterar att stjärnornas inbördes positioner stämmer betydligt bättre överens med himlen den 22 juli än med himlen i mitten av juni. Även planeten Venus läge och månens form tycks passa med detta datum.

Enligt forskarna var himlen dessutom molnfri den aktuella natten, vilket skulle ha gett van Gogh en ovanligt tydlig utsikt. I brev från tiden nämner han flera gånger ljudet av cikador, något som tyder på varmt väder. Även det stämmer med väderförhållandena i trakterna kring Saint-Rémy-de-Provence den 22 juli 1889.

Studien ger därmed en mer verklighetstrogen bild av van Goghs arbete. Den kända målningen har ofta beskrivits som ett uttryck för konstnärens inre kaos och fantasi, men forskarna menar att han i själva verket tycks ha målat det han såg från fönstret på sanatoriet.

För en av forskarna bakom studien, astronomen Elijah Jeong-hyun Kim, är detta ingen överraskning. I en kommentar säger han att det för en astronom är uppenbart att ”Stjärnenatt” föreställer stjärnhopen Hyaderna i Oxens stjärnbild. Hyaderna är en öppen stjärnhop som befinner sig relativt nära jorden i astronomiska mått mätt, och den är synlig för blotta ögat från stora delar av norra halvklotet.

Forskarna har även analyserat van Goghs målning ”Caféterrass på natten” från 1888. Även där har de identifierat Hyaderna på himlen ovanför kaféet. Det förstärker bilden av att van Gogh återkommande använde sig av verkliga himlakroppar i sina motiv, även när de målades i ett tydligt personligt och expressivt bildspråk.

Upptäckten kan också säga något om van Goghs arbetsprocess. Att han återgav stjärnhimlen med sådan precision att den går att datera astronomiskt mer än 135 år senare tyder på att han var mer observant i förhållande till naturen än vad som ibland antagits. Samtidigt visar studien hur tvärvetenskapliga metoder kan ge ny kunskap om konstverk. Genom att kombinera astronomi, klimathistoria och arkivforskning kan forskare rekonstruera förhållanden som annars lämnas åt gissningar.

Det är inte första gången naturvetenskap används för att datera konstverk, men studien är ett tydligt exempel på hur långt sådana analyser kan nå. En enskild målning kan numera kopplas till en specifik natt, ett specifikt väder och en specifik plats. För konsthistoriker öppnar det nya möjligheter att förstå hur kända verk tillkommit.

Fortfarande finns frågor kvar att lösa. Van Gogh var inte ute på natten och målade, utan arbetade sannolikt inomhus från minne och skisser. Det innebär att exaktheten i stjärnornas positioner kan vara resultatet av noggranna iakttagelser under flera kvällar, snarare än av en enda natts observation. Men att positionerna, himlens klarhet och väderleken alla pekar mot den 22 juli 1889 gör dateringen betydligt säkrare än tidigare.

”Stjärnenatt” fortsätter därmed att fascinera både konstälskare och forskare. Målningen är inte bara ett av världens mest berömda konstverk. Den har också blivit ett slags vetenskapligt mysterium där astronomi, väderhistoria och personliga brev tillsammans bidragit till att ringa in en av konsthistoriens mest omtalade nätter.