Svenska Dagbladet har avpublicerat en essä av Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Texten publicerades i augusti under vinjetten Under strecket och kretsade kring frågan om vad det innebär att vara sig själv. Beslutet kom efter en granskning från tidskriften Kvartal, som med hjälp av AI-verktyget Pangram bedömt att essän genomgående är producerad av AI. Den bedömningen tillbakavisar Emma Engdahl bestämt.
Kvartals granskning publicerades i veckan och har väckt frågor om hur medier ska förhålla sig till AI-genererat material. Lovisa Meijer, nyhetschef på Kvartal, understryker att tidningen inte slår fast att texten är skriven av AI. ”Vi skriver att texten estetiskt och strukturellt påminner om texter som chattbottar producerar”, säger hon. Enligt Meijer bygger granskningen både på Pangram och en mänsklig bedömning, med många exempel så att läsarna själva ska kunna ta ställning.
Emma Engdahl förnekar anklagelserna. ”Det är falska anklagelser. Jag har skrivit den här texten, det är helt och hållet mina egna ord och det är baserat på 25 års forskning”, säger hon och tillägger att hon är besviken och arg. Hon uppger att hon använt ett AI-verktyg för att kontrollera om texten var för akademiskt formulerad, men att verktyget inte använts för att tänka eller skriva. ”Jag använder AI på samma sätt som en redaktör eller kollega”, säger hon.
SvD:s kulturchef Ida Ölmedal skriver i ett mejlsvar till DN att Emma Engdahl kontaktade tidningen innan Kvartals publicering, och att SvD då inledde egna kontroller. ”Vi fattade beslutet efter kontroller med AI-verktyg och en egen redaktionell bedömning. Vi har alltså inte grundat vårt beslut på Kvartals text”, skriver Ölmedal. I en krönika under onsdagen skriver hon att redaktionen har skäl att tro att essän ”till en betydande del kan ha skrivits med hjälp av AI”. Redaktionen är trygg med beslutet och menar att det handlar om hur texten kommit till, snarare än om tankarna bakom den.
Kontroversen belyser en växande problematik inom journalistiken. AI-verktyg som ChatGPT blir allt vanligare i både redaktionella och akademiska sammanhang, och frågan om var gränsen går är långt ifrån löst. Flera mediehus har under det senaste året infört riktlinjer för AI-användning, men det råder ännu ingen konsensus. Samtidigt har AI-detektorer som Pangram kritiserats för att vara otillförlitliga. Forskning har visat att de både kan missa AI-genererade texter och felaktigt peka ut texter skrivna av människor, särskilt när det gäller formellt eller akademiskt språk. Det gör verktygen svåra att använda som enda bevis i en redaktionell process.
Under strecket har en särskild plats i svensk publicistik. Vinjetten, som funnits sedan 1918, är känd för att publicera personliga och kunskapsbaserade essäer av forskare, författare och intellektuella. SvD beskriver den som en plats för ”det mänskliga resonerandet”, där personlig kunskap och röst väger tungt. Att en text på denna plats avpubliceras på grund av misstänkt AI-användning är därför ovanligt och symboliskt laddat.
Emma Engdahl är professor i sociologi vid Göteborgs universitet och har forskat kring sociala relationer och emotioner under flera decennier. Hennes forskning har bland annat uppmärksammats för sitt fokus på mänskliga möten och på vad som gör en människa till den hon är. Att just en forskare inom dessa frågor nu anklagas för att ha låtit en maskin skriva hennes text har väckt extra stor uppmärksamhet.
Händelsen har också satt ljus på Kvartals granskande roll. Kvartal är en oberoende medieaktör som profilerat sig med långa intervjuer och granskande reportage. Genom att använda AI-detektering i en granskning av en av Sveriges största dagstidningar har man klivit in i en internationell debatt som hittills främst förts i anglosaxisk press.
För mediebranschen handlar frågan i grunden om förtroende. Om läsare inte kan lita på att texter är skrivna av människor, riskerar journalistikens trovärdighet att urholkas. Samtidigt visar fallet hur svårt det kan vara att avgöra vad som är mänskligt och vad som är maskinellt i en tid när AI-språk blir allt svårare att skilja från mänskligt skrivande. SvD:s beslut kan därmed bli vägledande för hur andra redaktioner hanterar liknande misstankar i framtiden.
Texten är avpublicerad, men den fortsatta diskussionen om AI:s roll i kulturen lär bestå.
