Isobel Hadley-Kamptz: Monstren kommer alltid tillbaka

På söndag avgörs det brasilianska presidentvalet. Den sittande vänsterpresidenten Luiz Inácio Lula da Silva ställs i en andra valomgång mot högerkandidaten Flávio Bolsonaro, äldste son till expresidenten Jair Bolsonaro. Den första valomgången för tre veckor sedan vann Flávio, och inför söndagens val ligger kandidaterna enligt opinionsmätningar sida vid sida.

Flávio Bolsonaro har gjort klart att han kommer att benåda sin far om han vinner. Han har även talat om att väcka riksrättsåtal mot domaren som dömde Jair Bolsonaro till 27 års fängelse för att ha planerat en militärkupp. Att en sådan kandidat kan vinna ett av Latinamerikas viktigaste presidentval har väckt oro bland demokratiforskare.

Brasilien är Latinamerikas största ekonomi och en av världens största exportörer av jordbruksprodukter, järnmalm och olja. Valet följs därför inte bara av brasilianska väljare utan också av internationella bedömare och finansmarknader. Politisk osäkerhet i landet har historiskt lett till svängningar i valutan och på aktiemarknaden.

Gruvsektorn, där Brasilien är en global aktör inom järnmalm, är särskilt känslig för politiska förändringar. Nya regler för markanvändning och miljötillstånd kan snabbt förändra förutsättningarna för investeringar i landet.

Brasilien är också en nyckelspelare i klimatpolitiken. Amazonas regnskog, som till största delen ligger i Brasilien, är avgörande för den globala klimatbalansen. Under Jair Bolsonaros tid vid makten ökade avskogningen kraftigt. Lula har tvärtom lovat att stoppa den, och valresultatet kan därför få betydelse långt utanför Latinamerika.

Jair Bolsonaro förlorade presidentvalet 2022 mot Lula med endast 1,8 procentenheter. Det skedde trots att hans covidstrategi enligt flera forskare ledde till omkring 400 000 extra dödsfall. Hans stora, lojala väljarbas har överlevt både valförlusten och de rättsliga processer som följde. Flávio Bolsonaro har kunnat bygga vidare på samma politiska rörelse.

Flávio Bolsonaro är i dag senator och har under kampanjen positionerat sig som arvtagare till faderns politik. Han har tonat ner de mest kontroversiella delarna men för vidare faderns linje i frågor som brottsbekämpning och traditionella värderingar. Det har gjort honom till en samlingspunkt för Brasiliens konservativa höger.

Samtidigt pekar flera bedömare på att Lula haft svårt att möta väljarnas viktigaste frågor. Levnadskostnaderna har stigit och våldsbrottsligheten är fortsatt hög i flera delar av landet. Den ekonomiska utvecklingen har inte gett några tydliga utdelningar i opinionen, och en stor del av väljarkåren säger sig vilja ha förändring.

Valrörelsen har också präglats av de amerikanska it-jättarnas roll. En FN-rapport har uppmärksammat att Lulas kampanj drabbats oproportionerligt hårt av avstängningar och tekniska problem. En brasiliansk domstol har krävt att Meta ska visa att företaget behandlar de båda kandidaternas kampanjer lika. Kritiker menar att plattformarnas algoritmer gynnar polariserande innehåll, ett mönster som också har uppmärksammats i USA.

Ytterligare en dimension är den omfattande användningen av AI-genererat material. En uppmärksammad video med en kvinna som angrep Lula både politiskt och personligt har setts av miljoner – men kvinnan finns inte i verkligheten. Andra filmer föreställer påhittade kvinnliga supportrar till Bolsonaro, där manliga sympatisörer ersatts med datorgenererade gestalter. Förekomsten av sådant material väcker frågor om hur valet kan påverkas av desinformation.

Utvecklingen i Brasilien följer ett mönster som också setts i USA. Donald Trump uppviglade i januari 2021 en mobb till att storma Kapitolium i ett kuppförsök, men återvaldes ändå knappt fyra år senare. I Brasilien valde domstolarna en annan väg. Jair Bolsonaro dömdes för sin roll i kupplaneringen, men sonen kan nu ändå ta makten. En seger för Flávio Bolsonaro skulle enligt bedömare vara ytterligare en framgång för den globala högerradikalismen.

Det återstår att se hur brasilianska väljare agerar. Men valet handlar inte bara om Brasilien. Det har blivit en symbolfråga för demokratins motståndskraft i en tid då politisk extremism och desinformation blivit allt mer närvarande.