Susanne Nyström: Har ni tänkt på att bibliotekarien i Strömstad kanske gjorde rätt?

Det var i maj som ett barn i tioårsåldern lånade boken ”Haunting Adeline” på ett bibliotek i Strömstad. Boken, som tillhör genren dark romance, innehåller sexuella och våldsamma skildringar och riktar sig inte till så unga läsare. Lånet fick dock större konsekvenser än ett vanligt biblioteksbesök. Det ledde till en orosanmälan till socialtjänsten, och nu har barnets pappa anmält Strömsstad kommun till Justitieombudsmannen, JO.

”Haunting Adeline” är skriven av den amerikanska författaren H.D. Carlton och har blivit en av de mest uppmärksammade titlarna inom dark romance, en genre som blandar romantik med mörkare och ibland våldsamma inslag. Böckerna har en stor vuxen publik och har spridits snabbt genom sociala medier, inte minst via BookTok på TikTok. Men genren har också kritiserats för sitt explicita innehåll, och att en tioåring lånade boken har väckt frågor om barns tillgång till vuxenlitteratur – och om bibliotekens roll i att vägleda unga läsare.

Enligt Strömstads kommuns svar till JO växte bibliotekariens oro successivt. Efter ett samtal med sin chef kontaktade hen socialtjänsten för att be om råd. Där rekommenderades medarbetaren att göra en anmälan, vilket också skedde. Kommunen har i efterhand förklarat att rådet följdes eftersom alla som arbetar med barn och unga är skyldiga att anmäla om de misstänker att en minderårig far illa.

Anmälningsskyldigheten regleras i socialtjänstlagen och är medvetet utformad med en låg tröskel. Principen är att det ska vara bättre att anmäla en gång för mycket än en gång för lite – ytterst för att skydda barn. En anmälan innebär däremot inte att ett barn omedelbart omhändertas. I Strömstadsfallet lades ärendet senare ner, vilket visar att den låga tröskeln inte leder till tvångsåtgärder på lösa grunder.

Pappan har vänt sig till JO för att få en prövning av kommunens agerande. I debatten har han fått stöd av flera röster som menar att ett bibliotek inte ska kontakta socialtjänsten på grund av ett boklån. Andra har försvarat personalen och pekat på att anmälningsskyldigheten är tvingande.

Den infekterade frågan har i många medier handlat om ifall biblioteket gjorde rätt eller fel – och om vilka böcker unga mår bra av att läsa. Men enligt en kartläggning som Socialstyrelsen publicerade i våras är det verkliga problemet det omvända: anmälningar görs ofta först när det har gått för långt. Huvudproblemet är inte att enskilda larmar för minsta lilla, utan att barn som far illa på riktigt inte får hjälp i tid.

Strömstad, en kustkommun i norra Bohuslän med drygt 13 000 invånare, har på så sätt blivit centrum för en nationell diskussion om barn, litteratur och socialtjänstens uppdrag. Fallet har uppmärksammats av flera riksmedier och har engagerat såväl bibliotekarier som föräldrar. För biblioteken handlar det om en svår balansgång mellan yttrandefrihet och ansvar för barns bästa. För socialtjänsten handlar det om att värdera orosuppgifter utan att kränka familjers integritet.

Dark romance-genrens snabba tillväxt har dessutom skapat nya utmaningar för biblioteken. Medan barnavdelningarna har tydliga åldersanpassningar är vuxenavdelningarna öppna för alla låntagare, och personalen har få verktyg för att styra vad barn och unga faktiskt lånar. Frågan om åldersgränser på böcker saknar tydliga regler, och debatten i Strömstad har visat att många bibliotek känner sig osäkra på hur de ska hantera liknande situationer.

JO har ännu inte fattat beslut i ärendet. Oavsett utgång har händelsen redan lett till något betydelsefullt: en påminnelse om att det finns barn som far illa på riktigt – och att en fungerande anmälningskedja kan vara avgörande för att de ska få hjälp.