Ledare: Har Tidögänget inlett spurten – eller är det kört för Kristersson?

De senaste opinionsmätningarna från augusti visar ett något jämnare politiskt läge, men oppositionen behåller fortfarande ett tydligt övertag över regeringssidan. Fyra olika mätningar – från DN/Ipsos, Ekot/Indikator, TV4/Novus och SVT/Verian – har publicerats under kort tid, och samtliga uppvisar en liknande trend: avståndet mellan blocken har minskat jämfört med tidigare mätningar i juni.

I de fyra undersökningarna leder oppositionen, bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, med mellan 4,7 och 10 procentenheter över Tidöpartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Räknar man samman siffrorna blir oppositionens genomsnittliga ledning 7,1 procentenheter. Det är en minskning från juni, då gapet var större. I tre av fyra mätningar har Tidöpartierna knappat in, medan endast SVT/Verian visar att oppositionens ledning ökat, med 0,5 procentenheter.

Liberalerna sticker ut som det tydligaste orosmolnet för regeringssidan. Partiet ligger nu under fyraprocentsspärren i samtliga mätningar, med siffror så låga som 2,3 procent. Detta är en historiskt svag nivå för ett parti som tidigare kämpat för att överleva i riksdagen. Liberalernas nedgång har väckt frågor om hur Tidösamarbetet ska kunna fortsätta, och partiledaren Johan Pehrson har fått utstå hård kritik från både internt håll och från samarbetspartierna.

Analytiker pekar på att de senaste mätningarna påminner om situationen inför valet 2022. Då låg oppositionen under hela mandatperioden, men statsminister Ulf Kristersson (M) lyckades ändå vinna valet efter en upphämtning i slutet. Den här gången är utgångsläget annorlunda, men mönstret med att mätningarna inte alltid överensstämmer med valresultatet är välkänt. Kristersson har också använt sig av argumentet att ”det är valdagen som räknar”, och han har försökt mobilisera sina väljare genom att varna för en vänsterregering.

Samarbetet inom Tidölaget har dock genomgått påfrestningar under sommaren. Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) har vid flera tillfällen haft olika uppfattningar i sakfrågor, inte minst kring kärnkraft och invandringspolitik. Nyligen uppmärksammades en konflikt där Busch kritiserade Liberalernas linje i en skolfråga, något som tolkades som ett sätt att distansera sig från partiet inför valet. Åkesson har också gjort uttalanden om att Sverigedemokraterna inte kommer att stödrösta på Liberalerna i en eventuell statsministerfråga om partiet åker ur riksdagen, vilket ytterligare spätt på oron.

Samtidigt försöker oppositionen, med Magdalena Andersson (S) i spetsen, att hålla ihop ett block som i många frågor är splittrat. Centerpartiet har traditionellt legat närmare mitten, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet i flera frågor har en mer vänsterprofil. Andersson har dock lyckats samla partierna kring ett gemensamt alternativ, och hon har gång på gång pekat på att oppositionen står enad i frågan om välfärdens finansiering.

Inför valspurten, som inleds på allvar efter sommaren, pekar mycket på att Liberalernas öde kan bli avgörande. Om partiet åker ur riksdagen förändras maktbalansen dramatiskt – Tidöalliansen skulle då förlora ett mandat som ofta varit utslagsgivande i omröstningar. Flera bedömare menar att Kristersson kan komma att intensifiera sina försök att rädda kvar Liberalerna, trots de ideologiska spänningarna. Frågan är dock om det finns utrymme för något annat än att partiet får kämpa i motvind ända fram till valdagen.

Sett till helheten visar de senaste mätningarna att det politiska landskapet är mer rörligt än på länge. Oppositionen har fortfarande ett övertag, men det krympande gapet ger regeringssidan visst hopp. Med bara några veckor kvar till valet återstår det att se om tidigare mönster upprepas – eller om väljarna slutligen avgör på ett sätt som överraskar alla.