Lisa Magnusson: Samvetslösa typer finns överallt – men att de är så många?

I Sverige fortsätter au pair-systemet att vara en väg för unga människor att uppleva världen, men bakom den glänsande fasaden döljer sig en problematisk verklighet. Enligt färska rapporter anländer årligen 400-500 au pairer till Sverige, majoriteten från Filippinerna, för att bo hos familjer som utlovar kulturutbyte och rimliga arbetsuppgifter.

Tanken med au pair-systemet är tilltalande i teorin – unga personer får möjlighet att upptäcka nya kulturer, förbättra sina språkkunskaper och ta ansvar under beskydd av en värdfamilj. Samtidigt får familjerna hjälp med barnpassning och hushållssysslor till en relativt låg kostnad. Ordet ”au pair” betyder bokstavligen ”jämlik”, vilket antyder ett ömsesidigt givande och tagande.

Men verkligheten visar sig ofta vara långt ifrån jämlik. Att befinna sig i ett främmande land, i en okänd familjs hem, skapar i sig en utsatthet. Regelbundet rapporteras om unga personer, främst kvinnor, som utnyttjas långt utöver vad som avtalats. Expressen rapporterade nyligen om au pairer som kontrollerats av sina värdfamiljer, och TV4:s ”Kalla fakta” har tidigare belyst fall där au pairer utsatts för sexuella övergrepp.

En studie från Lunds universitet visar att svenska au pairer oftast placeras hos övre medelklassfamiljer. Dessa familjer söker avlastning från vardagens stress och ser au pair-systemet som ett sätt att främja sin egen jämställdhet och föräldraförmåga. Ironiskt nog sker detta ofta på bekostnad av au pairens välmående.

Hjälporganisationer bekräftar att missförhållanden är vanligt förekommande. Enligt uppgifter till SVT kommer det dessutom snart en utredning som påvisar att svenska myndigheter brister när larm om missförhållanden inkommer. Detta skapar en särskilt problematisk situation för de drabbade au pairerna, som befinner sig i en juridisk gråzon utan tydligt skydd.

I SVT:s granskning framkommer vittnesmål om extraordinärt hårda arbetsvillkor. En au pair som även arbetat i Norge och Danmark jämför situationen och menar att skyddsnätet i dessa länder är betydligt starkare än i Sverige. Hon beskriver hur hon förväntades arbeta dygnet runt utan tillräcklig vila.

En annan au pair berättar hur hon tvingades arbeta för två familjer samtidigt – något som strider mot regelverket. ”Jag kunde vara barnvakt fram till tre på natten, gå hem och vila och sedan åka och jobba hos den andra familjen från åtta på morgonen,” berättar hon för SVT.

Podcasten ”Arbetet Krim” har i en tvådelad serie följt ett särskilt graverande fall där två unga kvinnor påstås ha hållits som gisslan, kameraövervakade och tvingade att arbeta dygnet runt hos ett krögarpar i Göteborg. Händelsen illustrerar den extrema utsatthet som au pairer kan uppleva när systemet missbrukas.

Det mest uppseendeväckande är kanske inte enstaka övertramp, utan den utbredda förekomsten av missförhållanden. Att så många familjer verkar villiga att utsätta unga människor för omänskliga arbetsvillkor väcker frågor om de värderingar som förmedlas, inte minst till barnen i dessa familjer.

Situationen blir särskilt motsägelsefull i ett land som Sverige, som ofta framhåller sig som världsledande inom jämställdhet och mänskliga rättigheter. Kontrasten mellan den självbild Sverige kommunicerar och den verklighet som många au pairer möter är slående.

Bristerna i det svenska systemet blir ännu tydligare vid jämförelse med grannländer som Norge och Danmark, där regelverk och myndighetskontroll uppges vara striktare. För utsatta au pairer i Sverige saknas ofta en tydlig väg till hjälp och stöd när problem uppstår.

Denna problematik väcker viktiga frågor om hur vi strukturerar våra privata hushållstjänster och vilka värderingar vi egentligen förmedlar till nästa generation. Barn som växer upp i hem där unga kvinnor exploateras får en bild av mänskliga relationer som står i stark kontrast till de demokratiska ideal som det svenska samhället påstår sig värna om.