Sverige vill hålla ryska skidåkare borta från skid-VM i Falun. De signaler som svenska företrädare skickat under hösten har inte tagits emot väl i Ryssland. ”Sådan osäkerhet väcker naturligtvis oro hos oss”, säger den ryska skidikonen Jelena Välbe i en intervju med norska tidningen Nettavisen.
Välbe är en av rysk skidsports mest inflytelserika personer. Hon tog flera VM-guld under 1990-talet och är i dag ordförande för Rysslands skidförbund. Hennes uttalande speglar en officiell hållning: Ryssland anser att politiken inkräktar på idrotten och att ryska aktiva diskrimineras. Hon pekar också på att osäkerheten gör det omöjligt för åkare och ledare att planera säsongen. ”Det är inte vi som skapat den här situationen”, har hon tidigare sagt, och i intervjun med Nettavisen understryker hon att ovissheten i sig är ett allvarligt problem för dem som vill förbereda sig mot Falun.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes i februari 2022 har internationell skidsport kämpat med frågan om ryska deltagare. Internationella skidförbundet (FIS) stängde snabbt av ryska och belarusiska tävlande, men under senare år har det kommit signaler om att en återgång till neutral status kan bli aktuell. De nordiska länderna har varit tveksamma. Sverige, Norge och Finland har intagit en betydligt hårdare linje än många andra nationer, och nu verkar Sverige vara berett att gå längre genom att stänga dörren till VM i Falun.
Falun är en stad med starka idrottstraditioner. Skid-VM har avgjorts där tidigare, bland annat 1954, 1974, 1993 och 2015. Staden ligger i hjärtat av Dalarna, en region som brukar kallas för den svenska längdskidåkningens vagga. Men Falun är också en plats med en helt annan och betydligt äldre historia: Falu koppargruva var under flera århundraden en av norra Europas viktigaste gruvor och en av anledningarna till att Sverige blev en europeisk stormakt på 1600-talet. I dag är gruvområdet ett världsarv och en av Sveriges mest välkända turistattraktioner. Att ett modernt idrottsevenemang som skid-VM nu sätter Falun på kartan är därför en påminnelse om ortens långa förmåga att vara relevant, oavsett om det gäller råvaror eller vinteridrott.
För Sverige är frågan inte enbart symbolisk. Ett skid-VM är en av de största internationella idrottssatsningar som görs i landet under en överskådlig tid. Evenemanget väntas locka tiotusentals besökare, generera stora intäkter för hotell- och besöksnäringen och nå en global tv-publik. En politiskt laddad konflikt kring ryska deltagare skulle överskugga tävlingarna och riskera att skada det sportsliga värdet. Samtidigt har svenska politiker och idrottsledare under hela konflikten varit tydliga med att man inte vill återgå till en situation där ryska idrottare välkomnas som om ingenting hänt. Den positionen vinner gehör i opinionen, men den skapar också spänningar inom internationella idrottsförbund.
Välbes kritik riktas i första hand mot det hon kallar oförutsägbarhet. Ryska åkare vet inte om de ska satsa, kvalificera sig eller ens få resa in i Sverige. Det påverkar allt från träningsupplägg till vilka tävlingar man deltar i under vintern. Hennes ord till Nettavisen kan läsas som en vädjan, men också som ett politiskt inlägg. I Ryssland är skidåkning en högprioriterad sport, och ett utestängande från ett stort mästerskap ses som en nationell prestigeförlust.
Inget beslut är ännu formellt fattat. FIS har sista ordet, och det är oklart hur den svenska hållningen kommer att tas emot av andra medlemsländer. Så länge frågan är öppen kommer debatten att fortsätta. För arrangören handlar det om att leverera ett säkert mästerskap och undvika att idrottsevenemanget blir en arena för politisk konflikt. Men ju närmare starten man kommer, desto tydligare blir det att det inte finns någon enkel lösning. Ryssland har makten att eskalera, Sverige har makten att stänga dörren. Ungefär så långt har signalerna nått i dag, och det är där Välbes oro finns kvar.
