Ryssland drar sig formellt ur Europarådets tortyrkonvention

Ryssland har formellt lämnat Europarådets konvention mot tortyr, rapporterar den oberoende ukrainska tidningen The Kyiv Independent. Beslutet innebär att den europeiska kommitté som övervakar frihetsberövade inte längre har någon rättslig grund för att verka i Ryssland. Det är ett av de tydligaste stegen i den process genom vilken Ryssland brutit banden med Europarådets institutioner efter invasionen av Ukraina.

Konventionen, vars fullständiga namn är Europarådets konvention om förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, antogs i Strasbourg 1987. Den är ett av Europarådets viktigaste instrument för att förebygga övergrepp i slutna miljöer. Genom konventionen inrättades den europeiska kommittén mot tortyr, CPT. Kommittén har rätt att göra besök i fängelser, polisarrest och förvar, ofta med kort varsel, och dess rapporter är offentliga.

Ryssland skrev under konventionen 1996 och ratificerade den 1998. Under hela medlemskapstiden i Europarådet var landet föremål för upprepad kritik från CPT. Kommittén dokumenterade bland annat misshandel i samband med förhör, undermåliga medicinska förhållanden och systematiska övergrepp i ryska straffkolonier. Ryska myndigheter avfärdade länge kritiken, men förband sig samtidigt att genomföra reformer.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 förändrades situationen i grunden. Moskva meddelade den 15 mars 2022 att landet skulle lämna Europarådet. Dagen därpå beslutade ministerkommittén att utesluta Ryssland. Sedan dess har relationen till Europarådet monterats ned steg för steg. I september 2022 upphörde den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter att tillämpas på Ryssland, och Europadomstolen i Strasbourg förlorade möjligheten att pröva nya ryska ansökningar.

Att landet nu också formellt lämnar tortyrkonventionen var väntat, men är ändå en viktig markering. Det innebär att CPT inte längre kan besöka ryska fängelser och förvar med stöd av Europarådets regelverk. Ryssland har redan tidigare begränsat internationella observatörers tillträde, men med utträdet försvinner den sista formella kanalen för europeisk granskning av frihetsberövade i Ryssland.

Utträdet sker samtidigt som oberoende ryska människorättsorganisationer trängts tillbaka. Flera organisationer har stängts eller registrerats som ”utländska agenter”, och flera människorättsaktivister har lämnat landet. Enligt internationella bedömare har övergrepp i ryska fängelser och häkten blivit mindre synliga. Människorättsgrupper har också varnat för att tortyr används systematiskt mot ukrainska krigsfångar.

Ryssland är fortfarande formellt part i FN:s konvention mot tortyr. Den konventionen har dock en annan uppföljningsmekanism än Europarådets och ger inte internationella experter samma rätt till oannonserade besök. Därför bedöms utträdet få praktisk betydelse för möjligheten till oberoende insyn i ryska frihetsberövanden.

Beslutet har väckt kritik, även om det i praktiken bekräftar den utveckling som pågått sedan 2022. Flera västländer har under senare år fört upp ryska övergrepp i internationella forum. Utträdet kan enligt bedömare komma att användas som ytterligare bevis på att Kreml inte har för avsikt att följa europeiska rättsnormer.

Den omedelbara ekonomiska effekten är begränsad. Däremot förstärker beslutet bilden av Ryssland som rättsligt isolerat. För utländska investerare, inte minst inom råvarusektorn, ökar osäkerheten ytterligare. Kombinationen av sanktioner och ett allt svagare åtagande gentemot internationella konventioner gör Ryssland till en svårare marknad att verka på.

Enligt The Kyiv Independent är utträdet formellt genomfört. Några ytterligare detaljer om tidpunkten eller processen har ännu inte offentliggjorts. Klart är att beslutet ytterligare markerar Rysslands avståndstagande från Europarådets system för mänskliga rättigheter. Det samarbete som en gång sågs som en väg till integration och reform har från Moskvas sida i praktiken helt övergetts.