Högerväljarna: Regeringen har infriat sina vallöften

Två och ett halvt år efter att Tidöavtalet slöts visar en ny undersökning att svenska väljare i allt högre grad anser att regeringen har lyckats infria sina vallöften. Trots ett trögt starten och ett fortsatt underläge i opinionen har belåtenheten ökat markant, särskilt när det gäller brottsbekämpning och migrationspolitik.

När den moderatledda regeringen tillsammans med Liberalerna, Kristdemokraterna och med stöd av Sverigedemokraterna presenterade Tidöavtalet hösten 2022 innehöll dokumentet en omfattande lista med politiska åtaganden. Men uppstarten blev besvärligare än väntat. Målen om sänkta priser på bensin och diesel visade sig svåra att uppnå, och det utlovade elstödet drabbades av förseningar. Resultatet blev tydligt missnöje bland väljarna när Ipsos ett år senare mätte opinionen kring vallöftena.

Sedan dess har dock tempot i regeringsarbetet ökat påtagligt. Punkt efter punkt i Tidöavtalet har bockats av, och inför riksdagsvalet återstår endast några beslut som ska tas av en extrainkallad riksdag i augusti. Allt tyder på att den stora majoriteten av åtagandena kommer att ha hanterats innan väljarna går till urnorna.

Enligt den senaste undersökningen från Ipsos, där 1 404 röstberättigade personer intervjuades under perioden 2-14 juni, har denna utveckling lett till en tydlig förändring i väljarnas uppfattning. Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, konstaterar att förändringen skett i små steg men att det nu finns en klar övervikt för de som anser att regeringen har levt upp till sina löften i stor utsträckning.

Bilden är dock starkt polariserad beroende på väljarnas politiska hemvist. Bland oppositionsväljare är skepticismen fortsatt stor – endast var sjätte person som sympatiserar med något av oppositionspartierna anser att vallöftena har infriats i tillräcklig utsträckning. Ännu mer problematiskt för Tidöblocket är att de osäkra väljarna, som skulle kunna vara nyckeln till att minska opinionunderlaget, är ännu mer tveksamma. Detta begränsar regeringspartiernas möjligheter att vinna nya sympatisörer inför valet.

Bland väljare som stödjer någon av regeringspartierna eller Sverigedemokraterna är stämningen däremot betydligt ljusare. Nästan sju av tio i denna grupp anser att löftena har infriats. Störst tillfredsställelse uttrycks kring insatserna inom brottsbekämpning och den skärpta migrationspolitiken. Denna bedömning stöds också av konkreta resultat – skjutningarna har minskat kraftigt och flyktinginvandringen ligger på historiskt låga nivåer.

Enligt Källebring utgör detta en god utgångspunkt för högerpartierna i den kommande valrörelsen. Att kunna visa upp infriade löften ger trovärdighet till nya politiska åtaganden, menar han. Däremot är det numera få väljare som lyfter fram regeringens insatser kring drivmedelspriser som en framgång, trots att detta var en central fråga i valrörelsen 2022.

Bland de missnöjda väljarna, där kvinnor är betydligt fler än män, är kritiken framför allt riktad mot regeringens politik inom miljö och klimat. Naturvårdsverket presenterade nyligen siffror som visar att utsläppen under 2025 fortfarande ligger högre än när Tidöregeringen tillträdde för två och ett halvt år sedan. Detta har blivit en viktig kritikpunkt för dem som anser att regeringen inte lever upp till sina åtaganden.

Även vård och omsorg pekas ut som ett område där väljarna upplever besvikelse. Intressant nog nämns också brottsbekämpning av vissa missnöjda väljare, trots att detta område generellt betraktas som en framgång av regeringens anhängare. Källebring menar att detta kan förklaras av att vissa väljare anser att regeringen har gått för långt i sina åtgärder, exempelvis med förslaget att sätta 13-åringar i fängelse.

Undersökningen genomfördes genom ett slumpmässigt urval med 1 404 intervjuer, där svaranden kontaktades via olika kanaler inklusive webbenkäter, mejl och post. Eftersom kvoturval tillämpades för att säkerställa representativitet kan inte traditionella felmarginaler beräknas.

Med mindre än ett år kvar till riksdagsvalet visar mätningen att regeringen har lyckats förbättra sin trovärdighet när det gäller att infria vallöften, även om denna uppfattning är starkt kopplad till väljarnas politiska tillhörighet. Hur detta kommer att påverka valresultatet återstår att se, särskilt med tanke på det fortsatta opinionunderlaget för Tidöpartierna.