Den svenska regeringen har på torsdagen träffat en historisk överenskommelse med företaget Videberg Kraft om villkoren för statligt stöd till nybyggnation av kärnkraft i landet. I ett banbrytande beslut kommer staten att gå in som delägare i kärnkraftsprojektet, meddelade statsminister Ulf Kristersson vid en pressträff.

”Det är ett helt historiskt beslut. Att bygga ny kärnkraft är ett riktigt stort åtagande,” konstaterade statsministern vid tillkännagivandet. Beslutet markerar en vändpunkt i Sveriges energipolitik och innebär att staten tar ett omfattande ansvar för landets framtida elförsörjning.

Enligt den nya överenskommelsen kommer staten framöver att äga 60 procent av Videberg Kraft, vilket är det bolag som ska uppföra nya reaktorer på Ringhals kärnkraftverk. Vattenfall kommer att inneha 20 procent av aktierna, medan Industrikraft AB står för de resterande 20 procenten. Videberg Kraft lämnade i december förra året in sin ansökan om statligt stöd för byggprojektet.

Avtalet omfattar även andra villkor för det statliga stödet, men regeringen väljer för närvarande att inte avslöja detaljerna. Detta motiveras med hänvisningar till både affärs- och utrikessekretess. Överenskommelsen ska nu skickas till EU-kommissionen för statsstödsprövning, och under den processen väntas mer information om innehållet bli offentligt.

Kristersson försvarade statens betydande ägarengagemang med hänvisning till historiska paralleller. ”Staten var djupt involverad i att bygga ny vattenkraft när den utvecklades. Förra kärnkraftsprogrammet var staten djupt engagerad i. Vi pratar om beslut som gäller hundra år framåt i tiden. Både om gigantiska investeringar och ett helt lands energiinfrastruktur. Inte i ett enda land som jag kan komma på har staten avstått från att vara med och ta ansvar,” förklarade han.

Statsministern tog också tillfället i akt att varna för konsekvenserna av ett eventuellt regeringsskifte. Han uttryckte allvarlig oro för vad som skulle kunna hända om en rödgrön regering tar över makten efter nästa val. ”Bildas det en rödgrön regering där två partier av tre kräver ett stopp för ny kärnkraft då är jag allvarligt oroad att det här kommer omöjliggöras. Då är vi tillbaka i en situation där vi saknar en stabil svensk energiförsörjning,” sade Kristersson.

För att skydda investeringarna har regeringen tillsatt en utredning som ska föreslå en så kallad ”Lex MP” om statens skadeståndsansvar om kärnkraftsprojekt stoppas av framtida regeringar. Finansminister Ebba Busch förklarade att om någon part väljer att ändra premisserna och fördyra projekten, så är det statens ansvar att täcka den kostnaden som en del av riskdelningen.

Desirée Comstedt, som är ansvarig för ny kärnkraft på Vattenfall och tillförordnad vd på projektbolaget Videberg Kraft, beskrev avtalet som en mycket viktig milstolpe. Hon påpekade dock att det återstår omfattande förhandlingar med EU-kommissionen, som kan ha synpunkter på de parametrar som förhandlats fram, exempelvis antal år med garanterat elpris eller andelen lån i förhållande till eget kapital.

När det gäller det garanterade elpriset förklarade Comstedt att det finns ett spann snarare än en fastställd siffra. ”Vi har en överenskommelse om på vilka grunder vi kommer att sätta det framtida fasta elpriset och under hur lång tid. En fixerad siffra kommer man att kunna sätta först när vi vet exakta kostnader för projektet och förhandlingarna med kommissionen har landat,” sade hon.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman bedömer att kostnaden för kärnkraftsprojektet kommer att bli 2–7 miljarder kronor per år. Han betonade att statens faktiska kostnad för projektet i hög grad kommer att bero på utvecklingen av elpriset framöver. Vid ett mycket högt elpris blir projektet billigare för staten, medan ett lågt elpris skulle göra det dyrare.

Wykman ser framför sig att ny kärnkraft kan vara på plats i mitten på 2030-talet, även om han var försiktig med att fastställa exakta datum. ”Nu blev det ju beslut i dag vilket är ett enormt styrkebesked för Sverige. Men jag har ju alltid varit väldigt tydlig med att exakta datum inte är målet,” sade han.

Tidöregeringens stödmodell för ny kärnkraft vilar på tre grundpelare: förmånliga lån där en stor del av byggkostnaden bekostas med statliga lån till låg ränta, ett garanterat minimipris för den producerade elen, samt flexibel återbetalning där takten justeras efter reaktorernas lönsamhet. Till detta kommer nu det fjärde åtagandet om statligt huvudägarskap i Videberg Kraft. En ytterligare kostnadspost som tillkommer på längre sikt är hanteringen av uttjänt kärnbränsle, vilket också kräver stora statliga åtaganden.