Regeringen förlänger gränskontrollen vid Sveriges inre gräns med ytterligare sex månader. Beslutet träder i kraft den 12 november och sträcker sig fram till den 11 maj nästa år. Enligt regeringen är skälet det allvarliga säkerhetsläge som Rysslands krig mot Ukraina har gett upphov till. Det handlar både om direkta konventionella hot och om ett stigande antal hybrida angrepp som riktas mot Sverige och andra EU-länder.
Möjligheten att återinföra gränskontroller inom Schengenområdet är ett undantag från principen om fri rörlighet. Beslutet grundar sig på den så kallade Schengenkodexen, som tillåter tillfälliga kontroller när den inre säkerheten är hotad. När Sverige nu återigen väljer att förlänga kontrollen sker det mot bakgrund av att fientliga aktörer har rört sig och verkat inom unionen. Myndigheterna har pekat på en ökad risk för sabotage och underrättelseverksamhet mot kritisk infrastruktur, vilket kräver skarpare verktyg.
Justitieminister Gunnar Strömmer understryker allvaret i läget. – Rysslands fullskaliga invasion och pågående aggression mot Ukraina gör att vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetsläge. Det rör sig bland annat om ett ökat sabotagehot mot Sverige och andra medlemsstater i EU, något som Säkerhetspolisen nyligen informerade om, säger han och fortsätter: – Det är viktigt att våra myndigheter har tillgång till de verktyg som de behöver för att möta detta hot. En återinförd gränskontroll ger viktiga sådana verktyg.
Genom gränskontrollen får polisen möjlighet att på plats identifiera personer som kan utgöra ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet. Det kan röra sig om individer som misstänks för förberedelse till brott eller som har kopplingar till fientliga underrättelsetjänster. Polisen ansvarar för att avgöra var och hur kontrollerna ska genomföras, vilket ger en operativ flexibilitet som är avgörande i en föränderlig hotbild.
Sverige är inte ensamt i detta arbete. Flera andra europeiska länder, däribland Frankrike, Tyskland, Norge och Danmark, har på kort tid återinfört inre gränskontroller. Detta pekar på en tydlig trend i Europa där säkerhetspolitiska överväganden allt oftare väger tyngre än fri rörlighet. Även om orsakerna skiljer sig något åt mellan nationerna är den gemensamma nämnaren en oro för hybridkrigföring och organiserad brottslighet.
Beslutet kommer i ett läge där underrättelsebedömningarna har skärpts avsevärt. Säkerhetspolisen har vid flera tillfällen varnat för att hotet mot Sveriges infrastruktur och industri har ökat markant sedan invasionskriget inleddes. Att förlänga gränskontrollen är därför en del i en bredare strategi för att stärka landets motståndskraft. För svensk del har gränskontroller varit mer eller mindre ständigt närvarande sedan 2015, även om skälen har varierat mellan migrationspolitiska och säkerhetspolitiska.
För den vanliga resenären kan det innebära längre väntetider vid vissa gränsövergångar, särskilt mot Danmark och Norge, där kontrollerna är mest synliga. Regeringen bedömer dock att detta är en nödvändig anpassning till ett osäkrare omvärldsläge. Inom EU har diskussionen om permanenta undantag blivit allt mer påtaglig, men tills vidare grundar sig dessa förlängningar på den pågående ryska aggressionen.
Förlängningen som nu presenteras löper över vintermånaderna och fram till våren. Den signalerar att gränskontrollen inte bara är en tillfällig åtgärd utan en del av en långsiktig säkerhetsarkitektur. Utvecklingen i Ukraina och signaler från underrättelsetjänsterna kommer att bli avgörande för hur länge de svenska gränskontrollerna blir kvar. Klart är att besluten övervakas noga av både medborgare och Sveriges internationella samarbetspartners.
