Ekonomisk kris i innebandyn: ”Tar på sig för stora skor”

De ekonomiska problemen inom elitinnebandyn har varit kända för klubbarna sedan boksluten efter förra säsongen. Men omfattningen har ändå kommit som en chock för många inom rörelsen.

Sex föreningar med lag i Svenska Superligan (SSL) uppvisar negativt eget kapital och nekas därför elitlicens kommande säsong – om de inte lyckas rädda ekonomin. Totalt rör det sig om nio SSL-lag, eftersom flera klubbar har representation på både herr- och damsidan.

På damsidan handlar det om FBC Kalmarsund, IBK Lund, Malmö FBC, Västerås Rönnby och Storvreta. På herrsidan återfinns Falun, Kalmarsund, Lund och Storvreta.

– Man har hört snacket i korridorerna om att många klubbar kämpar. Men jag trodde inte att en knapp tredjedel av SSL-föreningarna skulle hamna under handläggningsplan, säger Daniel Lindkvist, ordförande i IBF Falun.

Falun är en av Sveriges mest framgångsrika innebandyklubbar med näst flest SM-guld på herrsidan. Nu måste föreningen, precis som de övriga, visa upp ett positivt eget kapital den 30 april 2027. Annars väntar tvångsnedflyttning inför säsongen 2027/28. Detsamma gäller Uppsala-klubben Storvreta, som vunnit fyra raka SM-guld, och Kalmarsund, vars damlag spelade final i fjol och vars herrlag just nu toppar SSL-tabellen. Att även dessa profilerade lag dragits in i krisen visar att problemen inte bara rör de mindre föreningarna.

Från och med nästa år höjs kraven ytterligare. Då krävs ett positivt eget kapital på 50 000 kronor för att elitlicens ska beviljas för säsongen 2028/29 – vilket innebär att det inte räcker att komma över nollstrecket.

Kalmarsund redovisade i fjol ett negativt resultat på närmare 2,5 miljoner kronor. Även Storvreta landade på ungefär samma nivå. För Faluns del handlar det om ett minus på knappt 400 000 kronor.

Richard Teern är tillförordnad klubbchef i Kalmarsund. Till vardags driver han en Ica-butik och är en av klubbens största sponsorer. Han har klivit in ideellt i den operativa ledningen efter att klubben, som en av besparingsåtgärderna, valt att ta bort klubbdirektörstjänsten.

– Vi jobbar frenetiskt för att ta oss ur den här situationen. En stor del handlar om kostnadsreducering, att plocka bort ”good to have” och behålla ”need to have”. Det innefattar allt mellan himmel och jord, säger han.

Teern beskriver en förening där kostnaderna tillåtits växa under lång tid.

– Vi har varit en förening där flera personer har haft bilar. Det kan vi inte ha. Vi har varit en förening där folk har haft väldigt konstiga kontrakt. Det vill vi inte ha. När man skalar bort allt sådant som inte rör själva sporten blir det tydligare, enklare och rakare, säger han.

Bakgrunden till klubbarnas problem är mångbottnad. En central förklaring är att elitklubbarna i dag inte får en enda krona från vare sig tv-avtal eller central sponsring från ligan eller Innebandyförbundet. Daniel Lindkvist konstaterar att IBF Falun tidigare fick cirka 600 000 kronor årligen i centrala intäkter.

– Det har skurits ner gradvis och förra året var det första när summan var noll. Det är en verklighet som elitklubbarna haft svårt att möta med ökade intäkter på hemmaplan, säger han.

Samtidigt understryker Lindkvist att klubbarna själva bär ett ansvar för sin ekonomi.

– Det här friskriver oss inte från ansvar. Det är inte Svenska Innebandyförbundets uppgift att driva vår verksamhet. Men förutsättningarna har försvårats under åren, säger han.

Richard Teern går längre i sin kritik mot hur klubbarna har agerat. Han menar att många föreningar tagit på sig alltför stora kostnader utan att ha rätt kompetens i styrelserna.

– Man har tagit på sig för stora skor och inte förstått konsekvensen. Ska du köpa hängmörad entrecote så kostar det mer. Så håller man på och ska gradera upp sig på varenda grej trots att man inte mår bättre av det, säger han.

Han efterfrågar också ett större engagemang från förbundet för att locka sponsorer och partnerföretag till ligan centralt. Daniel Lindkvist ser ett tv-avtal som en nyckelfråga. Den streaminglösning som förbundet självt lanserade i fjol ger varken pengar till klubbarna eller underlättar för att locka ny publik.

– Tröskeln är ganska hög för att ta sig in och titta. Det är också svårt att sälja in värdet av att associeras med en elitklubb i innebandy till större partnerföretag när känslan är att vi knappt syns någonstans, säger han.

Trots de röda siffrorna är både Falun och Kalmarsund övertygade om att de ska klara kraven. Kalmarsund uppger att man gjort en stor resultatförbättring de första månaderna av innevarande år. För damlaget väntar dessutom semifinal i Champions Cup i Prag – en påminnelse om att den sportsliga nivån hålls hög även om ekonomin är ansträngd.

– Jag känner ingen oro. Nu åker damerna till Prag, och då får man vara där och hjälpa till, säger Richard Teern.

DN har sökt Innebandyförbundets ordförande Carin Sjöberg för en kommentar.