Finlands skidförbund försöker inte stoppa ryska åkare

Det internationella skidförbundet (FIS) har inför den kommande säsongen lättat på kraven för ryska och belarusiska idrottare att beviljas neutral status. Det innebär att flera ryska längdåkare kan vara med redan när världscupen inleds i Ruka i Finland i slutet av november.

Beslutet väcker reaktioner i Norden. Finlands skidförbund är besviket men kommer inte att protestera. Förbundets ordförande Sirpa Korkatti säger att situationen fortfarande upplevs som tråkig och tung, men att beslutet måste följas.

– Vi anser fortfarande att situationen är tråkig och tung, och att det inte är rätt tidpunkt för det här. Men vi måste följa de beslut som fattas och leva med situationen, säger hon.

Ruka, som ligger i Kuusamo i nordöstra Finland nära den ryska gränsen, har under lång tid varit premiärort för världscupen i längdåkning. Att ryska åkare kan delta just där gör frågan extra känslig. Ändå väljer Finland alltså att inte sätta sig emot FIS-beslutet.

Svenska Skidförbundet har gått en annan väg. Förra veckan sade generalsekreteraren Pernilla Bonde till SVT att förbundet vill stoppa ryska åkare från att delta i VM 2027 i Falun. Enligt Bonde försöker svenskarna påverka regeringen så att ryska åkare inte beviljas visum till Sverige. Falun är ett traditionsrikt svenskt skidfäste, och VM 2027 har redan varit en omdiskuterad fråga i skidvärlden. Sveriges utspel handlar inte bara om idrottsliga regler. Eftersom visumfrågor avgörs inom ramen för migrationspolitiken kan ett VM i Falun också bli en diplomatisk fråga snarare än en rent idrottslig sådan.

Korkatti säger att Finland ännu inte har beslutat om man ska göra något liknande. Någon dialog med det svenska förbundet har inte funnits.

– Svenskarnas ställningstagande kom alldeles nyss och vi har inte hunnit diskutera det. Men ämnet kommer säkert att tas upp i något skede.

På frågan om hon vill ha ryska åkare i Ruka om de beviljats neutral status är svaret ärligt.

– Just nu verkar det som att idrottarna är på väg. Personligen är jag besviken över det, men det är situationen vi lever med för tillfället.

Korkatti säger att de nordiska länderna i stort sett har delat samma syn på situationen när frågan diskuterats. Hon säger att hon mentalt håller tummarna för att det svenska förbundet ska få sin vilja igenom. Samtidigt medger hon att det svenska utspelet kom som en överraskning. Hon säger att de nordiska länderna tidigare har varit eniga i synen på ryskt deltagande, men att FIS-beslutet nu förändrat förutsättningarna.

– Det var kanske tillvägagångssättet och att de valde en sådan här linje som överraskade, säger hon.

Bakgrunden är FIS successiva anpassning av reglerna för ryskt och belarusiskt deltagande. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes 2022 har frågan om ryska och belarusiska idrottares medverkan varit en av de svåraste i internationell idrott. FIS har nu öppnat dörren för ett större antal utövare under neutral flagg. Kritiker menar att beslutet urholkar idrottens sanktioner mot Ryssland och Belarus. Andra framhåller att enskilda idrottare inte ska straffas för sitt lands agerande.

Sammanlagt har 80 ryska och 12 belarusiska idrottare beviljats neutral status i de grenar FIS ansvarar för. Av dessa är 11 ryska längdåkare. Förra säsongen var motsvarande antal betydligt lägre. Då fick tre ryska längdåkare tillstånd att tävla under neutral flagg: Savelij Korosteljov, Darja Neprjajeva och Nikita Denisov. Denisov deltog dock inte i några internationella tävlingar. Alla tre har beviljats neutral status igen.

Neutral status innebär att idrottarna tävlar utan nationella symboler som flagga eller nationalsång. Frågan fortsätter att splittra idrottsvärlden. Vissa förbund har valt en hård linje och uteslutit ryska och belarusiska utövare, medan andra har valt att tillåta deltagande på neutrala villkor. Det återstår att se hur frågan utvecklas under vinterns världscupsäsong och om fler nationer ansluter sig till Sveriges linje.