Idrotten mobiliserar mot organiserad brottslighet – lanserar åtgärdspaket

I den svenska idrottsvärlden avslöjas nu omfattande problem med organiserad brottslighet. En ny kartläggning från stiftelsen Tryggare Sverige visar att kriminell infiltration förekommer både inom elit- och breddidrotten, något som Riksidrottsförbundet (RF) nu tar krafttag mot.

Regeringen har sedan förra året beviljat RF tio miljoner kronor årligen för bekämpning av idrottsrelaterad brottslighet. För att förstå problemets omfattning anlitade RF stiftelsen Tryggare Sverige som nu presenterat en oroväckande rapport.

– Det vi kan se är att det inte är ovanligt med organiserad brottslighet, både inom elit- och breddidrotten. Det är också tydligt att den inte bara förekommer inom fotbollen och i utsatta områden, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare på Tryggare Sverige.

Problemen kan enligt Lindgren delas in i tre huvudkategorier. Den första handlar om kriminell infiltration där utomstående aktörer försöker ta kontroll över föreningars styrelser, personal och ekonomiska flöden. Den andra kategorin är organiserad idrottskorruption som omfattar matchfixning och oseriös förmedlarverksamhet. Den tredje kategorin rör rekrytering, där idrottsmiljöer utnyttjas för att värva unga till kriminella nätverk.

Enkätundersökningen bland specialidrottsförbunden visar att 13 procent under det senaste året fått kännedom om någon form av organiserad brottslighet. Ett förbund rapporterar: ”Vi har haft deltagare i RM/SM med tydliga kopplingar till den pågående våldsvågens gäng, som uttalat förtäckta hot i diskussioner med andra utövare gällande icke tävlingsrelaterade frågor”.

På föreningsnivå är siffran något lägre. Av drygt 1 800 tillfrågade idrottsföreningar uppger sju procent att de känner till förekomst av organiserad brottslighet i sin verksamhet. Vittnesmålen är oroande: ”Det är oftast äldre ungdomar som hänger på idrottsplatsen och försöker rekrytera yngre barn. Vi motarbetar detta, men området i sig är ett stort problem”, skriver en fotbollsförening. En annan förening berättar: ”Äldre fd ungdomsspelare kontaktade yngre spelare på stan om de ville tjäna 1 000 kronor genom att förvara droger hemma.”

Magnus Lindgren betonar att många förbund och föreningar saknar rutiner för att förebygga och rapportera brottsligheten. Han pekar också på att polisens arbete mot organiserad brottslighet inom idrotten står inför ”betydande strukturella och kunskapsmässiga utmaningar”.

Tidigare hanterades mycket av detta arbete av polisens specialiserade Aktionsgrupp idrott under ledning av kommissarie Fredrik Gårdare. Sedan gruppen lades ned 2021 har ansvaret fördelats på regionala och lokala polisenheter.

– En återkommande synpunkt i intervjuer med poliser är att den nuvarande organisationen saknar tillräcklig samordning, både nationellt och regionalt, säger Lindgren.

I samband med undersökningens presentation lanserar RF ett omfattande åtgärdspaket. Lena Sahlin, Riksidrottsförbundets säkerhetschef, menar att rapporten inte innehåller några större överraskningar utan snarare speglar de utmaningar som finns i samhället i stort.

– Vi hade kanske väntat oss större siffror i föreningarnas enkätsvar, men vi tror att det finns en tystnadskultur och att man helt enkelt inte har kännedom om de här fenomenen. Det är också därför som vi nu vill lyfta frågorna och hjälpa förbund och föreningar att hitta rutiner för att identifiera vad det är man ska titta efter, säger Sahlin.

Hon erkänner att dessa frågor kan upplevas som svåra för många föreningar att ta itu med, trots att vissa organisationer genom initiativ som Idrottsklivet redan arbetar aktivt med problematiken.

– Det är utmanande och ibland kan det vara obehagligt. Det är därför som vi behöver stärka musklerna, så att man inte står ensam i de här besluten, utan kan kroka arm med kommun och polis. Det ska finnas tydliga riktlinjer, så att man vet när och hur man ska agera, säger Sahlin.

På frågan om idrotten varit naiv inför dessa problem svarar Sahlin att det kan vara svårt att arbeta mot destruktiva krafter när idrottens fokus normalt ligger på att skapa positiva värden och vara inkluderande. Samtidigt betonar hon behovet av ökad kunskap för att kunna identifiera personer med andra agendor.

Åtgärdspaketet som RF nu lanserar innehåller ett trettiotal punkter, däribland att utse säkerhetsansvariga i alla specialförbund, inrätta en central incidentmottagning och utveckla system för bakgrundskontroller av styrelser och ledare. Andra viktiga åtgärder inkluderar förbättrade rutiner för granskning av ekonomiskt stöd, utbildningar för att upptäcka infiltration och rekryteringsförsök, samt ökad samverkan mellan föreningar, kommuner och polis.

Lena Sahlin understryker att implementeringen kommer att ta tid och att alla föreningar inte kommer att behöva samma nivå av beredskap, men att det är viktigt att skapa strukturer där föreningar vet vart de kan vända sig vid misstankar om oegentligheter.