Det minskar risken för plötslig spädbarnskollaps

En ny studie från Karolinska institutet avslöjar allvarliga brister i vården av nyfödda barn i Sverige. Forskare har kartlagt förekomsten av plötslig spädbarnskollaps och visar att uppskattningsvis 30 barn drabbas årligen, med två till fyra dödsfall som följd. Studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica, är den första i sitt slag att ge en omfattande bild av detta ovanliga men allvarliga tillstånd.

Plötslig spädbarnskollaps innebär att ett i övrigt till synes friskt nyfött barn plötsligt slutar andas och kollapsar. Tillståndet orsakas vanligtvis av att barnets luftvägar blir tilltäppta och drabbar främst bebisar under den första levnadsveckan. Utan snabb medicinsk behandling riskerar de drabbade barnen att dö eller få bestående hjärnskador.

Eric Herlenius, professor i pediatrik vid Karolinska institutet och överläkare i barnmedicin vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, har lett forskningsprojektet. Han betonar att majoriteten av dessa fall troligen skulle kunna förebyggas med bättre rutiner och ökad medvetenhet hos vårdpersonal och föräldrar.

Forskarna har granskat närmare en halv miljon födslar vid sju förlossningskliniker i Stockholm mellan åren 2002 och 2022. Eftersom plötslig spädbarnskollaps saknar egen diagnoskod var arbetet komplicerat. Forskarna tvingades söka igenom medicinska journaler efter specifika symptom som andningsuppehåll, blåaktig hudfärg eller plötsligt nedsatt muskelspänning.

Genom denna omfattande genomgång kunde forskarna identifiera 149 fall av plötslig spädbarnskollaps. Resultaten är oroande – tio av de drabbade barnen dog och många fick andra bestående men. Studien visar att en tredjedel av barnen som drabbades antingen avled eller fick hjärnskador av olika grad.

De tydliga mönstren i materialet ger värdefull information om när och hur tillståndet uppstår. Mer än åtta av tio fall inträffade under barnets första levnadsdygn. I mycket stor utsträckning handlade det om barn vars luftvägar oavsiktligt täpptes till vid amningsförsök eller vid samsovning med en förälder. I minst två av tre fall delade barnet säng med en förälder när kollapsen inträffade.

Resultaten visar att 31 fall av plötslig spädbarnskollaps inträffar per 100 000 levande födda barn i Sverige. Sju procent av de drabbade barnen avled och 26 procent fick bestående hjärnskador. Siffrorna understryker allvaret i situationen och behovet av förebyggande åtgärder.

Herlenius pekar på att vårdpersonal måste hålla bättre uppsikt under barnets första levnadstimmar. Han lyfter fram att det i länder som England, Italien och USA finns tydliga riktlinjer för hur vårdpersonal regelbundet ska kontrollera barnets andning och allmäntillstånd under de första timmarna.

Det krävs en ökad medvetenhet hos både personalen och föräldrarna om hur känsliga barnets första timmar i livet är, menar Herlenius. Han jämför förlossningen med ett maratonlopp för både mamma och barn, där extra försiktighet under den första tiden kan rädda flera barns liv varje år.

Även om det finns rutiner för att förebygga plötslig spädbarnskollaps i dag, ingår de sedan några år tillbaka i de allmänna nationella riktlinjerna för hur nyfödda barn ska vårdas. Herlenius förespråkar nu en förändring där plötslig spädbarnskollaps får separata råd och riktlinjer för vårdpersonalen, för tydlighetens skull.

Till nyblivna föräldrar ger Herlenius tydliga råd. Det viktigaste är att följa Socialstyrelsens riktlinjer kring samsovning – barn som är yngre än tre månader bör sova i egen säng. Detta skiljer sig från plötslig spädbarnsdöd, som drabbar ungefär ett barn på 6 000 i Sverige och där risken är störst under barnets första halvår.

Samtidigt betonar Herlenius att hud mot hud-kontakt är viktigt för nyfödda barn. Föräldrarna ska gärna hålla barnet vid bröstet, men de måste vara pigga nog att hålla uppmärksamheten på bebisen. Om man är för trött för att hålla sig vaken eller hålla fokus på barnet ska partnern ta över barnet, eller så ska det ligga på rygg i egen säng.

Forskargruppen hoppas att studien ska leda till nya och tydligare riktlinjer för hur vårdpersonal ska förebygga både plötslig spädbarnskollaps och plötslig spädbarnsdöd. Med rätt rutiner och ökad medvetenhet skulle flera barn kunna räddas varje år.

Den nya kartläggningen ger viktig kunskap om ett tillstånd som tidigare varit svårt att föra statistik över. Genom att belysa omfattningen och riskfaktorerna skapar studien förutsättningar för förbättrad vård av nyfödda barn i Sverige.