Hemfrid har “branschens bästa villkor” – kopplas till svartjobb

Maria beskriver sig själv som ”nyfödd” när hon kom till Sverige. Hon visste ingenting och kunde därför luras av vem som helst. Den då 50-åriga kvinnan hade flytt från sitt hem i en sibirisk storstad efter år av politisk förföljelse.

Placerad på Migrationsverkets asylboende utanför Västerås behövde Maria ett jobb. Via en annan asylsökande fick hon kontakt med en städfirma i Stockholmsområdet. Det blev startskottet på en upplevelse präglad av förödmjukelse och utnyttjande.

När Maria ringde städfirman fick hon veta att hon skulle arbeta gratis de första tre dagarna – det var ”standard i Sverige”, förklarade de. Sedan skulle betalningen komma igång. Men den lönen fick hon aldrig.

Hennes arbetsdagar började runt klockan fyra på morgonen och kunde pågå till klockan tio på kvällen. Företagets chef och dennes släktingar körde grupper av anställda långa sträckor för att utföra flyttstädningar i villor och lägenheter runt Stockholm. Maria beskriver arbetet som extremt hårt och påfrestande.

Men det värsta var inte de fysiska ansträngningarna. När Maria berättar om sin tid på städfirman är det framför allt känslan av förödmjukelse som återkommer. Hon vittnar om anställda utan skriftliga kontrakt, svartjobb och en chef som skrek på de anställda. Många var rädda för att förlora sina jobb.

Situationen förvärrades av att Maria stod i stark beroendeställning till sin arbetsgivare. Hon kunde inte svenska och litade blint på chefen som talade ryska. I dag förstår hon att hon blev lurad och systematiskt utnyttjad i sin utsatta situation.

Prisdifferenser väcker frågor

Bakom städfirman där Maria arbetade finns kopplingar till en större affärsstruktur. När en reporter från Dagens Nyheter utger sig för att vara kund och vill boka en flyttstädning på 40 kvadratmeter i centrala Stockholm, blir skillnaderna tydliga.

Hemfrid, Sveriges största företag inom hemstädning med en omsättning på en miljard kronor, erbjuder tjänsten för 3 812 kronor efter rutavdrag. Men städningen ska inte utföras av Hemfrids egna anställda. I stället slussas beställningen vidare till systerbolaget Qleano – en matchningstjänst mellan kunder och städbolag med ett hundratal samarbetspartners över hela landet.

När DN kontaktar den underleverantör som Qleano föreslår, visar det sig att priset är betydligt lägre om man bokar direkt: 1 400 kronor efter rutavdrag. Samma dag, samma lägenhet – men mer än dubbelt så dyrt via Hemfrid och Qleano som mellanhänder.

Det var hos just denna underleverantör som Maria fick sitt jobb. Efter nästan tre veckor av obetalt arbete började hon protestera mot förhållandena. Som tidigare aktivist i Ryssland kunde hon inte vara tyst inför det hon upplevde som fundamental orättvisa.

Snart slutade telefonen att ringa. En månad passerade utan lön eller nya arbetspass. När Maria skrev till sin chef och frågade om hon blivit avskedad, kom svaret snabbt: ”Godmorgon. Vem är du?”

Skattefusk och kriminella nätverk

Städfirman där Maria arbetade har en problematisk historik. År 2022 tvingades företaget betala över 1,8 miljoner kronor i skattetillägg och avgifter till Skatteverket. Bolaget hade bokfört falska fakturor till tre bolag i Bulgarien som, enligt myndighetens bedömning, aldrig haft någon verklig verksamhet.

I Förvaltningsrättens avgörande står det klart: ”Fakturorna har enligt Skatteverket upprättats för skens skull i syfte att avlöna svart arbetskraft.”

Detta är inte ett isolerat fall bland Qleanos samarbetspartners. Flera av deras underleverantörer saknar kollektivavtal. En städfirma i Borås som de samarbetat med ingick i ett nätverk av bolag som bokförde falska fakturor för att tvätta pengar. Förundersökningen visade att de hade avtal med Qleano vid tiden för brotten.

Kontroller som inte räcker

Qleanos grundare Dan Lainio hävdar att företaget har ”kanske branschens mest rigorösa kontrollprogram”. Han beskriver initiala och löpande kontroller för att säkerställa att de stöttar seriösa småföretag. Bolaget har ett incidentdrivet program där de samlar information från kundtjänst, visselblåsarfunktion och nätövervakning.

På Qleanos hemsida listas kontroller som F-skatt, momsregistrering och arbetsgivarregistrering. Lainio säger också att de säkerställer att löner ligger i nivå med kollektivavtal. Företaget har knappt två heltidstjänster som arbetar med uppföljning av de strax under hundra underleverantörerna.

Men Lainio medger att de inte besöker arbetsplatserna fysiskt innan de inleder samarbeten, och inte heller pratar med städpersonalen. Istället tar de in kopior på anställningsavtal och intervjuar företagsledningen.

Trots kontrollprogrammet fortsatte Qleano att samarbeta med Marias tidigare arbetsgivare – fram till att DN ställde frågor om företaget.

Hemfrids varumärke och ansvar

Hemfrid, som firar 30 år i branschen i år, har gjort goda arbetsförhållanden till en central del av sin marknadsföring. På företagets hemsida försäkras kunderna om att de anställda har kollektivavtal och konkurrenskraftiga löner. Bolaget är stolta över att ha ”några av branschens bästa villkor för våra medarbetare”.

Grundaren Monica Lindstedt, som var huvudägare fram till 2021, har berättat om hur hon ”varit med och förändrat samhället” och arbetat för att göra hushållsnära tjänster till en ”vit, professionell bransch”.

När riskkapitalistbolaget Fidelio Capital tog över som största ägare var målet att dubbla omsättningen. Sedan dess har Hemfrid köpt upp flera städfirmor runtom i landet. Samtidigt bildades bolagsgruppen Keyto, som tog över Qleano i maj 2022. Sedan dess består de två bolagens styrelser av samma grupp personer.

I mars 2024 integrerades bokningssystemen. Under mer än två år har kunder som velat boka flyttstäd sömlöst slussats från Hemfrid till Qleano – och vidare till deras underleverantörer.

Uppvaknande efter granskning

När DN sökte Hemfrid via moderbolagets kommunikationsansvarige hänvisades alla frågor vid upprepade tillfällen till Qleano, med motiveringen att underleverantörerna går ”under Qleanos flagg, inte Hemfrids”.

Till slut fick tidningen en intervju med Jenny Kessler-Mertsch, som är vd för både Qleano och Hemfrid. Hon betonar att hon tar frågorna ”på största allvar”, men upprepar att hon har tillit till Qleanos kontroller.

Samtidigt meddelar hon att de efter DN:s frågor beslutat utveckla sina kontroller ytterligare, med fler arbetsplatsbesök och oanmälda stickprover under flyttstädningar.

Dagen efter intervjun hörde Kessler-Mertsch av sig igen. Efter en fördjupad genomgång hade hon fattat beslut om att Qleano skulle säga upp avtalet med städfirman där Maria arbetade.

För Maria kom beslutet för sent. Hon är i dag papperslös och hyr ett rum i en förort till Stockholm, där hon bott i två år. Minnet av de obetalda veckorna och behandlingen på städfirman sitter kvar. Hon beskriver sig själv som någon som behandlades ”inte som en människa”, utan ”som djur, som slavar”.

Fallet belyser de svårigheter som finns i en bransch där långa underleverantörskedjor riskerar att dölja dåliga arbetsvillkor bakom välkända varumärken och professionella kontrollprogram.