Johan sadlade om och fick jobb direkt

Det är lätt att tro att de flesta jobb snart sköts av robotar och algoritmer. Men i den svenska installatörsbranschen ser verkligheten annorlunda ut. Enligt branschorganisationen Installatörsföretagen kommer det att saknas nästan 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det är en siffra som sticker ut i en tid när AI-debatten dominerar arbetsmarknadsrapporteringen.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger Johan Wedde, som sadlade om från HR-chef och blev rörmokare.

Hans erfarenhet blir allt vanligare. Medan många kontorsjobb påverkas av automatisering, ökar efterfrågan på yrkesarbetare med praktisk kompetens. Installatörsföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom el, värme, ventilation och sanitet. Medlemsföretagen utför installationer som är nödvändiga i nästan alla byggnader – från bostäder och skolor till sjukhus och industrifastigheter. Utan elektriker och VVS-montörer stannar stora delar av samhället.

Bristen är inte ny, men den väntas bli betydligt värre. Flera faktorer ligger bakom. Stora pensionsavgångar, en växande befolkning och ökat fokus på energieffektivisering driver upp behovet. Dessutom ställer den gröna omställningen nya krav på både fastigheter och industri. Utbyggnaden av laddinfrastruktur, solceller, värmepumpar och fjärrvärme är bara några exempel på områden som kräver kvalificerade installatörer.

Även inom byggsektorn märks problemen. När installatörer inte finns att tillgå riskerar projekt att försenas och bli dyrare. Det är en utveckling som kan få konsekvenser för bostadsbyggandet, som redan i dag kämpar med höga kostnader. Företag som lyckas locka till sig kunnig personal får därför ett tydligt övertag. Många arbetsgivare satsar nu på lärlingsprogram och internutbildningar för att säkra kompetensen.

För att möta behovet krävs också en breddad rekrytering. Installationsbranschen har av tradition varit starkt mansdominerad. Företag och utbildningsanordnare försöker därför locka fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Samtidigt behöver de som redan är yrkesverksamma få lättare att byta in i bristyrken, exempelvis genom yrkesvux och validering.

Johan Wedde är ett exempel på en sådan omställning. Han har tidigare arbetat som HR-chef, men valde att utbilda sig till rörmokare. I ett arbetsliv där många är oroliga för vad AI ska göra med deras roller, upplever han trygghet i sitt nya yrke. En installatör arbetar med fysiska problem som ofta måste lösas på plats, i unika miljöer. Det är svårt att ersätta med en algoritm.

Samtidigt är yrket inte fritt från teknik. Elektriker och VVS-montörer använder i allt större utsträckning digitala verktyg, appar och avancerade mätsystem. Men kärnan är fortfarande praktisk problemlösning. Det gör att många bedömare tror att dessa jobb kommer att finnas kvar länge. Frågan är i stället om det finns tillräckligt många som vill utbilda sig.

Installatörsföretagens prognos pekar på att omkring 7 000 personer kommer att saknas år 2030 om ingenting förändras. Det handlar inte bara om enskilda företags rekryteringsproblem. Utan installatörer kan varken bostäder byggas eller befintliga fastigheter rustas upp. Ventilation, VVS och energisystem är avgörande för att nå både bostads- och klimatmål. Därför blir frågan om kompetensförsörjning central för hela samhällsplaneringen.

Kommuner, regioner och staten har alla ett ansvar att skapa vägar in i yrkena, inte minst för dem som vill sadla om mitt i livet. Fler utbildningsplatser, bättre information om yrkena och tydliga karriärvägar kan hjälpa. För den som överväger ett hantverksyrke finns det många tecken på att valet är framtidssäkrat. Johan Wedde ångrar inte sitt beslut. För honom handlade det om att skaffa ett jobb som känns stabilt och meningsfullt.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han.

I en tid av snabb teknisk förändring kan det vara den viktigaste anställningsbarheten av alla.