En man som förlorade sin mamma i ett brutalt mord för nästan tjugo år sedan har nu dömts till sju års fängelse för att ha försökt döda hennes mördare. Händelserna sträcker sig över två decennier och utgör en av de mer uppmärksammade våldsbrottsserierna i Östhammars kommun och Uppsala län.

Allt började i september 2005 när en tvåbarnsmamma plötsligt försvann från sitt hem i Östhammars kommun. Försvinnandet skapade oro och stora sökinsatser i området. Efter åtta månaders letande gjordes det makabra fyndet i maj 2006 – kvinnans kropp påträffades gömd i ett skogsparti i trakten.

Utredningen ledde till att en 36-årig man som tidigare haft en relation med den försvunna kvinnan greps och åtalades. Mannen dömdes sedermera till livstids fängelse för mordet. Domen innebar det strängaste straff som det svenska rättssystemet kan utdöma, vilket indikerar brottets allvarliga karaktär och omständigheterna kring det.

Efter att ha avtjänat tolv år av sitt straff fick den dömde mannen sitt livstidsstraff tidsbestämt och släpptes från fängelset 2018. Detta sker i enlighet med svensk lagstiftning där livstidsstraff kan omprövas efter en viss tid, och fångar kan få möjlighet till villkorlig frigivning om särskilda förutsättningar är uppfyllda.

Den mördade kvinnans son var i lågstadieåldern när han förlorade sin mamma. I polisförhör som hållits senare har han berättat om hur mammans våldsamma död påverkat hela hans liv och uppväxt. Att förlora en förälder i unga år till ett våldsbrott är en traumatisk upplevelse som enligt forskning ofta leder till långvariga psykologiska konsekvenser.

I förhör uppger sonen att han aktivt sökt upp sin mammas mördare efter dennes frigivning. Han beskriver en långvarig inre konflikt och ett behov av att konfrontera den person som tagit hans mammas liv. ”Han har ju ändå tagit min mammas liv. Så jag har alltid undrat vem personen är”, säger han i polisförhör.

Den dramatiska konfrontationen ägde rum en morgon i november 2019. Den morddömde mannen blev då överfallen med en machete i ett angrepp som resulterade i allvarliga skador. Offret fick omfattande skador på flera ställen på kroppen, bland annat i huvudet, bröstkorgen och nacken. Attackens våldsamhet tyder på att det var fråga om ett livshotande angrepp.

Mordförsöket förblev ouppklarat under lång tid. Polisens utredning ledde inte till någon omedelbar upplösning av fallet, och gärningsmannen lyckades undkomma rättvisan i flera år. Sonen flydde utomlands efter händelsen och höll sig borta från Sverige under en sexårsperiod.

I december 2025 valde dock mannen att återvända till Sverige. Han kontaktade då myndigheterna för att berätta sin version av händelseförloppet. I polisförhören hävdade han att han agerade i nödvärn och att hans ursprungliga avsikt endast var att prata med mannen som mördat hans mamma.

Nödvärnsargumentet är en vanlig försvarslinj i svenska brottmål där våldsanvändning förekommit. För att nödvärn ska vara godtagbart krävs enligt svensk lag att det föreligger ett pågående eller nära förestående brottsligt angrepp, och att våldsanvändningen är proportionerlig och nödvändig för att avvärja detta angrepp.

Tingsrätten fann dock inte mannens förklaring trovärdig. Domstolen bedömde att förutsättningarna för nödvärn inte var uppfyllda och att attacken med machete utgjorde ett försök till dråp eller mord. Rätten värderade bevisningen och omständigheterna kring händelsen och kom fram till att det rörde sig om ett planerat överfall snarare än en spontan självförsvarssituation.

Domen landade på sju års fängelse för försök till mord. Detta är ett betydande straff som återspeglar brottets allvarliga karaktär, även om domstolen tydligen tagit viss hänsyn till de speciella omständigheter och den traumatiska bakgrund som utgjorde motiv för gärningen.

Utöver fängelsestraffet ska den dömde mannen betala 256 000 kronor i skadestånd till målsägaren som kompensation för de fysiska och psykiska skador som attacken orsakat. Domen kan överklagas till hovrätten senast den 13 juli, och det återstår att se om någon av parterna väljer att ta fallet vidare i rättsprocessen.

Fallet illustrerar hur våldsbrott kan få konsekvenser som sträcker sig över decennier och påverkar flera generationer. Det väcker också frågor om hur samhället hanterar brottsoffer och deras anhöriga långsiktigt, samt hur rättssystemet balanserar mellan rättvisa, rehabilitering och skydd för allmänheten.