Så tycker stadsborna om halverat pris på kollektivtrafik

En ny prisnivå för kollektivtrafiken väcker delade reaktioner bland resenärer i Sveriges storstäder. När biljettpriserna halveras tillfälligt beskriver somliga det som en välkommen lättnad i vardagsekonomin, medan andra ser det som populistiskt valfläsk utan långsiktig hållbarhet.

Isabella Aya Hirja, 19 år från Uppsala, tillhör dem som ser positivt på satsningen. Som pendlare mellan Uppsala och Stockholm upplever hon att kostnaderna för att resa kollektivt är betydande. Hon tror att lägre priser skulle kunna få fler att välja bort bilen till förmån för allmänna färdmedel. ”Det blir ganska dyrt att pendla till Stockholm från Uppsala, som jag gör. Jag tror att fler skulle välja att pendla i stället för att åka bil om det var billigare”, säger hon och förespråkar att man testar initiativet temporärt.

För pensionärer som redan har lägre taxor inom kollektivtrafiken blir den direkta ekonomiska effekten mindre, men flera ser ändå positivt på förändringen ur ett bredare samhällsperspektiv. Rolf Härjeström, 76 år från Stockholm, är en flitig användare av SL och välkomnar åtgärden som kan uppmuntra fler att välja kollektivtrafiken. Hans stadsdelsgranne Krister Ljungqvist, 82 år, går längre i sina önskemål och ifrågasätter varför inte kollektivtrafiken skulle kunna vara helt gratis, med hänvisning till att det finns länder där detta redan är verklighet. Han beskriver visserligen initiativet som valfläsk, men tillägger skämtsamt att ”fläsket får gärna ligga och steka länge”.

I Göteborg är reaktionerna liknande. Madeleine Rydén, 59 år, som har månadskort, har länge upplevt att kollektivtrafiken är billigare i Stockholm än i hennes hemstad. Hon ser prisnedskärningen som ett logiskt steg om målet är att minska bilanvändningen. ”Om man vill få fler att åka kommunalt så är det här förstås ett bra sätt för att minska bilåkandet”, säger hon, samtidigt som hon uttrycker osäkerhet kring vad som händer när de sex månaderna är över.

Christoffer Zevin från Partille i Göteborgsregionen belyser en vanlig problematik för barnfamiljer. Med två elbilar i hushållet blir det ofta ekonomiskt fördelaktigare att ta bilen även för korta resor, särskilt när hela familjen ska åka. ”För mig blir det ofta billigare att ta bilen till stan än att ta bussen, särskilt om jag har med barnen”, konstaterar den 56-årige fadern.

Yngre resenärer som Sandra Andersson, 26 år från Göteborg, som använder kollektivtrafiken regelbundet, ser prisnedskärningen som särskilt välkommen. Med ett nuvarande månadskort på 865 kronor upplever hon generellt att kollektivtrafiken, särskilt tåg, är dyr. ”Så det här låter mycket bra”, säger hon när hon får höra nyheterna.

I Stockholm delar Aiyana Eklund, 35 år, Sandras entusiasm. Hon pekar på att de höga kostnaderna för SL drabbar hela hennes familj, inklusive tonåringarna. Hon ser fram emot prissänkningen men beklagar att den bara är tillfällig och att den inte kom tidigare. ”Men bättre sent än aldrig”, konstaterar hon.

Från Malmö kommer dock mer kritiska röster. Anna Hultgren, 62 år, avfärdar helt initiativet som ”populistiskt valfläsk” och ifrågasätter dess långsiktiga hållbarhet. Hon anser att resurserna istället borde riktas mot de mest utsatta grupperna i samhället. Paul Lundgren, 61 år, också från Malmö, delar denna skepticism och ser sex månader som en för kort period för att göra någon verklig skillnad. ”Six months, so what? Det här ser jag som ganska meningslöst”, säger han.

Samtidigt finns det också Malmöbor som ser positivt på förändringen. Linda Andersson, 44 år, tycker att det är bra för dem som har svårt att finansiera kollektivresor, medan Ann-Kristin Göransson, 80 år, ser fram emot att hennes son som reser mycket ska få lägre kostnader.

I Kalix i norra Sverige framhåller Mia Wunsch, som arbetar åt Bussgods och säljer bussbiljetter, särskilt betydelsen för barn som inte har rätt till skolskjuts. ”Då kan de ta sig runt utan att vara i behov av att föräldrar ska skjutsa”, förklarar den 35-åriga kvinnan.

Prisnedskärningen är en del av en större diskussion om hur kollektivtrafikens prissättning ska utformas för att maximera användningen och samtidigt säkerställa ekonomisk hållbarhet. Internationellt har vissa städer och länder experimenterat med både kraftigt subventionerade och helt kostnadsfria system, med varierande resultat vad gäller både resandeutveckling och statsfinanser.

Det återstår att se om den tillfälliga prissänkningen kommer att leda till bestående förändringar i resvanor och om den politiska viljan finns att göra satsningen permanent efter försöksperiodens slut.