Nathan Shachar: Maffiametoder mot domare börda för socialistpartiet

Den rättsliga härvan kring Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har vuxit till en av de allvarligaste politiska skandalerna i landet på flera år. Det som började som en utredning av ett misstänkt vänskapsjobb åt premiärministerns bror har utvecklats till en historia om organiserad smutskastning, kriminella nätverk och direkta hot mot en domare.

Bakgrunden är den utredning som inleddes i maj 2024, då domaren Beatriz Biedma fick i uppdrag att granska misstankarna mot David Sánchez, bror till premiärministern. David Sánchez fick 2017 en högt avlönad tjänst som ”chef för de sceniska konsterna” i regionen Extremadura i västra Spanien. Tjänsten ska ha tillsatts utan att ha utlysts, och enligt utredningen var den konstruerad för att ge honom en fast lön utan krav på verkligt arbete. Sánchez var vid tiden skriven i Portugal och betalade inte skatt i Spanien. När han förhördes i januari 2025 kunde han inte uppge adressen till sin arbetsplats i Badajoz, regionens näst största stad.

Extremadura är en av Spaniens fattigaste regioner och styrdes vid tiden av socialistpartiet PSOE, samma parti som Pedro Sánchez leder. Misstankarna gick ut på att David Sánchez fick jobbet tack vare kontakter inom regionledningen, inte för att han var kvalificerad för uppdraget.

Men fallet tog en ny vändning när det framkom att personer med kopplingar till socialistpartiet ska ha organiserat en kampanj mot domare Biedma och andra som arbetat med korruptionsutredningarna. Enligt utredningen skapades en grupp som fått smeknamnet ”rörmokarenhet”, en ironisk benämning på en enhet vars uppgift var att täppa till läckor och tysta besvärliga röster. Gruppen ska ha arbetat för att diskreditera poliser, domare och vittnen i utredningarna mot Pedro Sánchez hustru Begoña Gómez och hans bror David. Den ska ha letts av socialistpolitikern Leire Díez, i nära samarbete med Santos Cerdán, en av premiärministerns mäktigaste förtrogna inom partiet. Båda väntar nu på rättegång.

Enligt handlingar i utredningen ska personer knutna till gruppen ha kartlagt domare Biedmas och hennes makes privatliv i jakt på material som kunde användas för utpressning. En före detta domare, som själv avsatts av Biedma efter att ha misshandlat sin hustru, ska ha anlitats för att sprida nedsättande uppgifter om henne på nätet. I ett telefonsamtal som spelats in av polisen ska han ha sagt att Biedma borde ”elimineras”. Uppgifter visar också att okända personer kontaktade skolan där Biedmas döttrar går och bad om uppgifter om flickorna, utgivande sig för att vara domarens bror respektive sekreterare.

Uppgifterna om Biedmas privatliv ska dessutom ha lämnats över till det kriminella nätverket los Rocho, som verkar i Andalusien. Gänget ska enligt utredningen ha erbjudits strafflindring i pågående och kommande rättegångar om det gick med på att skada Biedmas familj. Ledaren Cintia Rocho har berättat för polisen att hon vägrade, trots att Biedma tidigare skickat flera av hennes släktingar i fängelse. I Leire Díez dagböcker finns anteckningar som enligt utredningen visar planer på att kontakta nätverket. Díez själv har sagt att anteckningarna var underlag för en bok hon planerade att skriva.

Fallet har satt hårt tryck på Pedro Sánchez, som sedan 2018 är Spaniens premiärminister och ledare för PSOE. Korruptionsmisstankarna mot hans hustru och bror, och nu även mot hans närmaste medarbetare, har gett oppositionen nytt bränsle. Partido Popular och Vox har krävt förklaringar, och frågan om hur mycket premiärministern själv kände till har blivit central. Sánchez har hittills avvisat anklagelserna och talat om en samordnad kampanj för att destabilisera regeringen.

Det slutgiltiga svaret på frågan ligger hos Audiencia Nacional, Spaniens centrala domstol för allvarliga brott, där rättegången mot Leire Díez och Santos Cerdán snart inleds. Där ska domstolen avgöra om det verkligen fanns en organiserad kampanj för att skydda premiärministerns familj – och i så fall hur långt upp i maktapparaten kännedomen nådde.

David Sánchez har redan dömts i ett delmål. I juli i år fastställde domstolen i Badajoz att hans tjänst ”inte motsvarade några reella behov” och dömde honom för tjänstefel och medhjälp till oegentligheter. Straffet blev nio års förbud mot att inneha offentliga uppdrag. Hans advokater har överklagat och kallar domen ”ett led i en häxjakt” mot premiärministern.