Den klimatpolitiska styrmedelsutredningen som väntas överlämnas till den svenska regeringen på onsdagen innehåller förslag som redan innan offentliggörandet möter kraftigt politiskt motstånd. Utredningen, som har i uppdrag att kartlägga hur Sverige ska kunna nå sina klimatmål för 2030 och 2045, föreslår omfattande höjningar av både drivmedelsskatt och reduktionsplikt, enligt uppgifter som läckt till Dagens Nyheter och Aftonbladet.

Förslagen innebär konkret att den så kallade reduktionsplikten, som i dag ligger på 10 procent för både bensin och diesel, ska höjas stegvis under de kommande åren. Enligt Aftonbladets källor föreslår utredningen att nivån ska nå 21 procent år 2028, 23 procent år 2029 och slutligen 25 procent år 2030. Reduktionsplikten är ett styrmedel som tvingar drivmedelsleverantörer att blanda in en viss andel förnybara drivmedel i fossila bränslen, vilket direkt påverkar priset vid pump.

Utöver den höjda reduktionsplikten föreslår utredningen även en höjning av drivmedelsskatten med 1,80 kronor per liter. När denna ökning slår igenom hela kedjan beräknas slutkonsumenten få betala cirka 3 kronor mer per liter vid bensinmacken. För svenska bilister, som redan brottas med höga drivmedelspriser, skulle detta innebära en betydande kostnadsökning för både privatpersoner och företag som är beroende av vägtransporter.

De föreslagna åtgärderna syftar till att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser och säkerställa att landet når sina klimatmål. Sverige har åtagit sig att minska utsläppen med 59 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivå, och att nå nettonollutsläpp senast 2045. Transportsektorn står för en betydande del av Sveriges koldioxidutsläpp, vilket gör att styrmedel riktade mot drivmedel ofta hamnar i fokus i klimatdebatten.

Men förslagen har redan innan den formella presentationen stött på hårt motstånd från Sverigedemokraterna, som är ett av de partier som den nuvarande regeringen är beroende av för att få igenom sin politik i riksdagen. Partiledaren Jimmie Åkesson har kategoriskt meddelat att SD aldrig kommer att godkänna förslagen i deras nuvarande form.

”Vi kommer inte att acceptera det”, skriver Åkesson till Aftonbladet i ett kort men tydligt besked till regeringen och utredarna bakom förslaget.

Detta är inte första gången Åkesson uttalar sig kritiskt om utredningens innehåll. I en intervju med Dagens Nyheter tidigare i maj, efter att ha fått ta del av delar av utredningen i förväg, var SD-ledaren mycket kritisk till förslagen. Han beskrev dem som nedslående och menade att utredningen saknar kreativitet i sin ansats.

”Jag tycker att det är ganska fantasilöst. Det är återigen fokus på höjda drivmedelsskatter, ökad reduktionsplikt. Sådant där som väljarna sa nej till förra gången och som är röda linjer för oss”, sade Åkesson vid tillfället.

Åkessons kommentarer antyder att liknande förslag tidigare presenterats och röstats ner, samt att de strider mot Sverigedemokraternas grundläggande politik när det gäller klimatomställning. Partiet har konsekvent hävdat att klimatpolitiken inte ska belasta vanliga löntagare och företag ekonomiskt, och förespråkar istället tekniska lösningar och investeringar i forskning och utveckling.

Det politiska läget kompliceras av att regeringen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, är beroende av stöd från Sverigedemokraterna för att få igenom sin politik. Ett blankt nej från SD till utredningens centrala förslag innebär att regeringen står inför en svår balansgång mellan att uppfylla klimatåtaganden och att behålla det parlamentariska stödet.

Utredningen kommer att presenteras för regeringen under onsdagsförmiddagen, varefter regeringen får ta ställning till vilka delar av förslagen som eventuellt ska gå vidare till riksdagsbehandling. Med tanke på det tydliga motståndet från en av regeringens stödpartier kan det politiska hanterandet av dessa förslag väntas bli en het potatis under hösten.

För svenska bilister och transportsektorn innebär läget en fortsatt osäkerhet kring framtida kostnader och vilka styrmedel som faktiskt kommer att införas för att nå klimatmålen.